Pang så blev det vår och lite av en kaosvecka

Publicerat den av Anna-Maria Lämna en kommentar

Det får fortsätta att bli lite sammanfattning av veckan såhär just nu för att hålla ett öga på vad som händer. Jag har lite dåligt med skedar* just nu så livet går lite upp och ner. Det har varit mycket den sista tiden med flytten och en hel del annat runtomkring som tar energi. Men nu ska vi titta på lite vad som hänt under denna kaosvecka istället tycker jag.

Balkongfika och död banan

Det blev en första fika på balkongen i tisdags efter lunchen! Så skönt att få lite andningspaus mellan ett möte på jobbet och innan jag skulle åka vidare för eftermiddagens undervisning. Balkongen kommer nog att bli min pausplats för att samla nya krafter tror jag.

Tisdagsjobbet gick ändå skapligt trots att jag var väldigt trött. Det tar på krafterna att fylla år och fira i flera omgångar. Haha! Det gick mindre bra när jag skulle fylla på med energi i form av en banan innan de sista lektionerna däremot. Jojo, jag fick i mig en halv banan i alla fall.

När jag kom hem sen blev det middag och soffläge. Det är så himla skönt att kunna komma hem och krypa upp i mitt soffhörn. Som jag har saknat att ha en stor och mysig soffa att kunna krypa upp i! Risnudlar som någon slags soppa har blivit lite min go-to-middag när jag inte har så mycket tid och/eller ork att fixa något annat. Snabbt, lättfixat och gott! Här blev det med wokgrönsaker, kikärtor och ett kokt ägg.

Pang så blev det sommar

Jag säger varje år att jag vill ha sommar på min födelsedag. I år misslyckades det totalt med tanke på att det var typ +3 och spöregn i måndags. Men sen, PANG, så hände något ute. I onsdags när jag slutade jobbet och skulle byta buss var det så himla varmt och skönt att jag istället valde att promenera hem den sista biten. Jag fick ta av mig koftan som jag hade under jackan (som verkligen behövdes när jag väntade på bussen strax efter sju på morgonen) för att inte smälta bort helt när jag strosade hem med ljudbok i öronen.
Visserligen har jag ganska fullt i köksskåpen och min diskmaskin är inte jättestor och blir full ganska snabbt. Men det här kändes som en lite väl drastisk lösning för att få plats med allt när jag skulle packa ner den smutsiga disken. Haha! Så går det när man är lite klen i kroppen och darrig på hand. Tur att det var en av skittallrikarna som gick i kras och inte något av finglasen som jag fått efter farmor som stod på bänken och väntade på att bli diskade. De fick stå kvar till dagen efter av säkerhetsskäl. ?

Längsta torsdagen på länge

Torsdagen blev en otroligt lång och ganska påfrestande dag. Ett frustrerande mail sent i onsdags eftermiddag knuffade mig lite (okej, ganska mycket) ur banan. När man är ganska stresskänslig ändå för tillfället krävs det inte så mycket för att man ska glida av spåret lite mer. Hela torsdagsförmiddagen var det dessutom uppföljning på smärtrehabprogrammet. (En måndagsträff på en torsdag, hur går det till?) Som alltid bra och trevligt att få träffa alla där men väldigt påfrestande också och kanske lite fel tillfälle för mig just nu. Så när jag kom till jobbet var det väldigt välbehövt att kunna stå ute i sommarvärmen (!!!) och andas en stund när första eleven inte kom. Frisk luft och sol är verkligen bra för själen!

Det var lite sisådär med uppslutningen av elever i torsdags. Men det passade mig ganska bra ändå. Skönare visserligen när jag får veta i förväg att de inte kommer så jag slipper sitta och vänta. Det var ändå två som hade hört av sig i skaplig tid om att de inte skulle komma. Och den sista eleven kom tack och lov. Annars hade det känts lite motigt att sitta en timme nästan och vänta i onödan.

Som grädden på moset (bokstavligt talat med tanke på att det bjöds på tårta, haha!) avslutade jag dagen med födelsedagskalas hos moster som fyllde år. Kanske mindre smart såhär med facit i hand när jag egentligen då hade mer eller mindre helt slut på skedar* vid det laget. Men jag fick både mat och tårta så jag klagar inte!

Två dagar som inte behöver komma igen

Både torsdagen och fredagen känner jag egentligen att det vore skönast att få gräva ner och gömma någonstans och förtränga helt och hållet. Men man ska väl ha sånna dagar också emellanåt antar jag. Fredagen gick åt till övning och sen ett utskrivningsbesök på smärtrehab (som jag egentligen skulle haft för en månad sedan men blivit uppskjutet flera gånger. Det blev ändå ett bra läkarbesök. Så skönt när det faktiskt är en läkare som ser till helheten och förstår att allting hänger ihop. Om ändå alla läkare kunde ha den inställningen…!

Efter det åkte jag hem till föräldrarna för att få lite hjälp med både ångesthögen från försäkringskassan och att få styr på det nya faktureringssystemet och fixa fakturor som jag behövt skicka alldeles för länge. Så skönt att ha det fixat även om det tog mycket längre tid än väntat. Framförallt allting med försäkringskassan. Det är inte klokt hur krångligt de gör allting. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk.

Lördagskalas igen

Lördagen blev ändå betydligt bättre även om jag missade helt att ens ta ett enda foto. Jag passade på att följa med pappa när han skulle åka och handla så jag fick fylla på lite i skåpen. Efter att Bob** och jag delat upp och städat av lite hemma blev det ett par övningspass också innan det ringde på dörren. Istället för att ha ett jättestort firande av den där konstiga 30årsdagen (jag kan ju faktiskt inte ha blivit så gammal! Haha!) så satsar jag på många mindre firanden.

Så mycket mer värt egentligen, då orkar jag bättre och jag hinner faktiskt umgås med de jag träffar. Win-win helt enkelt! Så igår kom tre fina vänner hit med bubbel, present och vi beställde hem thaimat via Foodora. Otroligt trevlig och bra kväll. Det kan ju liksom inte bli fel med bubbel, bra vänner, god mat och en massa gamla låtar och barnprogramsintron på youtube. Det där att kunna ha folk hemma hos mig igen här i Uppsala och bara umgås känns som en sån lyx just nu.

Förutom att bli bjuden på både bubbel och mat fick jag ett så himla fint halsband i present också! <3

Söndagsvila

Idag är en sån dag som jag undrar hur mycket kaffe det skulle vara okej att dricka. Men jag ska försöka hålla mig till den enda kopp jag har som godkänd dagsmängd. Vi får väl se om det håller hela dagen. Haha! Annars får det nog bli en lugn söndag. Vila, öva och planera för att ladda upp inför veckan som kommer. Försöka hitta tillbaka några av de tappade skedarna* för idag har jag inte så många kvar. Men då kommer det en rastlöshet i mig som gör att jag har svårt att slappna av och faktiskt vila.

Hur har man en lugn och ledig söndag? Kan någon lära mig? 

* Här kan ni läsa mer om The Spoon Theory som beskriver otroligt bra hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Wikipedia är ju som alltid bra på att snabbsammanfatta det hela.

** Bob är robotdammsugaren som jag fick i 30årspresent från släkten. Han behövde såklart ett namn och Bob kändes passande.

Veckoplanering – vecka 6

Publicerat den av Anna-Maria 2 kommentarer

Vi kör en veckoplanering igen även om det redan har hunnit bli tisdag! Vem vet, förr eller senare kanske jag kommer igång med att lyckas knåpa ihop dem redan under söndagen?

Måndag: Hela dagen på smärtrehab på sjukhuset. Sen hem direkt och fika lite för att avsluta dagen med Loud Grrrl.
Tisdag: Jobbplanering och övning på förmiddagen och sen kulturskolejobba. Enskild undervisning står på schemat.
Onsdag: Kulturskolejobb på förmiddagen och en bit in på eftermiddagen med stråkklass. På eftermiddagen blir det planering och övning.
Torsdag: Förhoppningsvis är eftermiddagens planering redan avklarad då så jag kan ägna förmiddagen åt att öva före jobbet. Eftermiddagen är det enskild undervisning på kulturskolan.
Fredag: Äntligen dags för ett andra besök hos min naprapat för att försöka få musklerna i min axel och rygg lite mer samarbetsvilliga. Sen beror resten av dagen på hur kroppen reagerar på behandlingen. Antingen vila eller övning.
Helg: Helgen ska mest ägnas åt att vila och återhämtning. Förhoppningen är att ha klarat av veckan såpass bra att jag inte kraschar helt i helgen. Veckan i min bullet journal - aka mitt liv

Veckans punkter

Veckans jobb: Kulturskolan tisdag-torsdag + planering inför det.
Veckans måste behöver: Få in en del övningspass på bra ställen och tid för träning och återhämtning.
Veckans önskning: Att tiden kunde gå lite långsammare. Jag hänger inte med!
Veckans mål: Hålla min veckoplanering och mina dagsplaneringar på ett bra sätt och inte krascha i helgen. Vila på kvällarna.
Veckans pepp: Fortsätta med de nya vanorna och lärdomarna från rehabprogrammet. Det smiter nog över lite på nästa punkt också, som lite orosmoment.
Veckans oro: Att jag verkar ha en förkylning komma smygandes. Vill hålla mig frisk! *peppar peppar* Vill också lyckas med en hållbar och bra vecka.
Veckans fokus: Göra en sak i taget på ett lugnt sätt.

Notfunderingar, fredagsfika och övning

Publicerat den av Anna-Maria Lämna en kommentar

Som fiolfröken vet man aldrig riktigt vad som väntar på jobbet. Igår fick jag träffa fyra nya elever som jag ska ha under vårterminen. Det är alltid lika spännande när det kommer nya elever. Ingen är den andra lik och det är ju det som gör det roligt att jobba med barn. Och ibland lite svårt. Jag tycker att det är viktigt att alltid försöka svara så bra det går på elevernas frågor. Det värsta jag visste när jag var liten var att få svaret att jag inte behövde bry mig om det eller att jag inte skulle förstå så jag försöker verkligen se till att inte ge sådanna svar.

Med gårdagens sista elev blev det mer teori än spelande och det slutade med det här tjusiga på tavlan. Väldigt rolig tjej men oj vad förvirrat det kan bli ibland när man ska försöka reda ut lite kluriga saker.

Hur lång är en punkterad fjärdedelsnot? ”Öh, typ tre?” Tre vaddå? ”Jag vet inte, slag kanske?”

Vi fick börja med att reda ut hur allting hänger ihop med de vanliga noterna. Hur matten hänger ihop helt enkelt. Mer än så hann vi inte med igår och tur var nog det med tanke på hur mycket skratt och rörigheter vi hann med på de där 25 minuterna. Haha!
Är inte mina noter och krumelurer fantastiskt tjusiga förresten?

(Och till alla musiker med lite för bra syn: jag vet, det slank med en punkt för mycket på halvnoten till höger när jag pratade och skrev samtidigt innan hon skulle springa till bussen.)

Förmiddagsövning

Idag är första fredagen på ett bra tag nu som jag inte var hängig halva dagen för att kroppen fått för sig att en ”ledig” dag innebär att det är okej att säcka ihop. En ledig dag som musiker är ju inte så ledig i praktiken, det finns alltid övning att ta tag i och annat att fixa med. Det är helt klart väldigt opraktiskt när alla dagar som inte har något viktigt inbokat blir komadagar för att kroppen inte hänger med. Det är ju lite sånt jag hoppas att det ska bli ändring på nu när jag får hjälp till andra vanor och sätt att hantera saker på via smärtrehabprogrammet.

Det är skönt och motiverande när det redan nu märks skillnad med de förändringar jag börjat med. Det är lite stelbent och väldigt mycket planerande såhär i början. Men jag tror att det kommer att bli bra i längden och ge mer tid och energi. Jag har redan nu märkt att jag fått lite mer tid och mer struktur på tillvaron. Och det är ändå bara några dagar in på allt nytt.

Rent allmänt måste jag lära mig att lyssna på kroppen och inte pressa mig för hårt. Veta när det är läge att vila istället för att köra på. Men ibland är det viktigt att komma iväg på saker också även om det är dagar med mer ont. Nu är det troligtvis mens på gång snart så jag har dragits med mer ont de senaste dagarna och imorse tog det såklart i ännu mer. Bara för att jag hade bestämt träff med Carol. Det fick bli lite extra vila vid frukostbordet och sen medicin och koppla på tens-apparaten för att lyckas komma iväg ändå. För att komma på andra tankar, och dessutom var det planen enligt dagsschemat, fick det bli ett kort övningspass innan jag skulle iväg. Idag behövdes det sociala mer än vilan.

Snöslask och fika

Sen var det hög tid att trotsa snön och promenera iväg till bussen mot stan. Konstigt väder idag. Ena stunden har det snöat och andra regnat. Mest bara grått och slaskigt överallt, framförallt lite senare på dagen. Här var det fortfarande mer snö än slask. 

Jag skulle ner på stan för att möta upp Carol här på Moe Joe’s för förmiddagsfika och prata ikapp lite om livet. Det är bra med fina vänner som man kan prata om allt och ingenting med. Så himla bra att få ha henne här i Uppsala nu. Hur oväntat är inte det med tanke på att vi träffades första gången i Örebro och blev bra kompisar när jag var i Brasilien? Jag gillar att gå till ställen där de har koll på specialkost. Där jag inte behöver fundera över om jag får något som jag kan äta eller inte. Han har stenkoll på skillnaden mellan mjölkfritt och laktosfritt och jag har fått både goda smörgåsar och god sallad där vid olika tillfällen. Idag blev det en liten sojalatte och en glutenfri smörgås med skinka och avokado på. Väldigt gott!

Kamerafunderingar och en lugn kväll

När jag ändå var på stan passade jag på att ta en sväng till nya favoritapoteket och beställa lite mediciner som det är lite special och krångel med. Lika bra service där idag som förra gången! En vända på Åhléns för att köpa några småsaker också och lyxade till det med att köpa lite god choklad på hälsokosten. Sen avslutade jag med en vända in på fotoaffären för att spana lite på kameror igen. Jag blir nog mer osäker på vad jag vill ha ju mer jag kollar. Men killen jag varit in och bollat funderingar med är väldigt trevlig och bra. Nu velar jag nog mest mellan en Sony och en Lumix. Tänk om det gick att kombinera dem, att ta det bästa från båda och slå ihop till en… Haha!

Eftermiddagen ägnades efter en sen lunch och lite vila åt lite träning och sedan blev det ett par korta övningspass till. Sen var det dags för middag och efter det har det mest blivit vila i soffan. Glass, en kopp te och en biskvi har fått bli kvällsfikat. Jag knappar på datorn och föräldrarna tittar på Doktorn kan komma som jag också slötittar på med ena ögat. Typsikt lugn och skön fredagkväll! Har ni haft en fin fredag? 

Veckoplanering – vecka 5

Publicerat den av Anna-Maria 4 kommentarer

Jag tänkte att vi lite snabbt skulle ta en titt på hur den här veckan ser ut. Här är min veckoplanering för vecka 5!

Veckans planer:

Måndag: Nu ska jag alldeles snart iväg till sjukhuset igen för första måndagen på smärtrehab. Förra veckan var jag ju där hela veckan men nu blir det bara en dag i veckan under sex veckors tid. Efter det är det dags för Loud Grrrl igen.

Tisdag: ”Vanlig” jobbtisdag men jag kommer att behöva ta igen en massa planering och jobbmail som jag varken hunnit eller orkat med under förra veckan. Klurigt när man ska vara ledig/sjukskriven för att göra annat och sen måste ta igen en hel del ändå.

Onsdag: Stråkklass på förmiddagen och sen hoppas jag kanske kunna ha lyckats fixa någon tid för att få hjälp med den extrema låsning jag fått i nacken/axeln. Har haft så himla ont i en vecka nu och det släpper inte.

Torsdag: Torsdag innebär även det jobb. Den här veckan blir det nog inte så mycket fokus på att orka med annat än det inplanerade jobbet för att försöka landa lite.

Fredag: Än så länge en tom dag, vågar jag ens skriva det? Hoppas på att inte krascha helt då vilket det blivit lite av en vana att jag gjort sista tiden.

Helg: Helgen är faktiskt tom även den som det ser ut just nu. Men det är nog bra, försöka vila upp mig lite inför slutet på februari och mars då jag kommer få flänga en massa varje helg.

Veckoplanering i min bulletjournal
Veckoplanering i min bullet journal

Veckans punkter

Veckans jobb: Jobbet på kulturskolan och Loud Grrrl, annars jobba på att vila!
Veckans måste behöver: Det är två ord jag ska försöka sluta att använda i framtiden: måste och borde. Istället fokusera på behöver och vill. Det innebär ungefär samma sak men ger en helt annan inställning till det man behöver göra.
Veckans önskning: Att bli av med både det onda i nacken och att magen lugnar sig lite så de värsta kramperna från igår inte följer med under veckan.
Veckans mål: Jobba på att göra en sak i taget och ta saker med ro. Få in ett mer lugn i vardagen.
Veckans oro: Att kroppen inte ska orka med veckan.
Veckans pepp: Att få fortsätta testa de pedaler jag fått låna till elfiolen.
Veckans fokus: Försöka få in alla nya vanor och övningar från smärtrehab.

Första dagarna på smärtrehab

Publicerat den av Anna-Maria 3 kommentarer

Den här veckan är lite speciell för mig. En vecka som jag väntat otroligt länge på och sett fram emot med lite skräckblandad förtjusning. Efter att i många år levt med kronisk värk har jag äntligen fått komma till smärtrehab och får gå ett smärtrehabprogram. Först en vecka heltid och sedan sex måndagar. Så synd bara att det ska ha behövt dröja 8 år för att få hjälp till ett mer hållbart liv.

Det här är en del av mig som jag inte pratar så mycket om. En del av mig som jag inte berättar om i första taget. Det gör att jag oftast får ett förvånat ”va, men du som alltid ser så pigg och glad ut?!” när jag väl säger något. Förståelsen finns helt enkelt inte riktigt där alla gånger. Men jag är medveten om att det till viss del hänger på mig. Ger man inte folk chansen så är det klart att de varken ser eller förstår.

Gör om, gör rätt

Jag lever med endometrios och fibromyalgi som båda ger värk. Hela tiden. Av varierande styrka. Kortfattat och otroligt förenklat innebär endometrios en ständig mensvärk och fibromyalgi ger ont i kroppen. Binjurebarksvikten och kortisolproblematiken krånglar dessutom till det lite extra. Men jag ska inte bli för långrandig kring det, det är egentligen inte så viktigt. Det viktiga nu är att jag äntligen får hjälp. Hjälp att göra om och göra rätt. Hjälp att hitta nya sätt för att kunna leva MED värken och inte kämpa EMOT den.

Trots att jag levt så många år med det så har jag nog inte riktigt tagit till mig allt ordentligt. Inte accepterat det. Jag har levt i förnekelse och tänkt att jag ska kunna göra precis samma saker som alla andra och på samma sätt. Så det har jag gjort, med varierande resultat. Det har gjort att jag sakta men säkert har brutit ner kroppen rejält och lagt mig till med otroligt dåliga vanor som pressar kroppen. Ja, helt enkelt att jag har stängt av, bitit ihop och kört på för att klara av vardagen och allt som behöver göras. Nu får det vara nog med det.

Tre dagar in på programmet är jag trött. Extremt trött. Både i kropp och själ. Men samtidigt är jag väldigt glad och positiv. Det är fantastiska människor jag får träffa där. Både personalen i teamet, men framförallt de andra deltagarna. Att få träffa andra i liknande situation är verkligen något helt nytt för mig. Känslan av att vara förstådd och inte ensam är verkligen en lättnad. Det var länge sedan jag skrattade så mycket som jag har gjort under de här tre dagarna. Samtidigt som det har varit tre otroligt tunga dagar. Väldigt märklig kombination.

Det kommer vara mycket jobb men jag tror och hoppas att jag kommer må mycket bättre i det långa loppet. Lära mig att vara snäll mot både kroppen och mig själv. Lära mig att jobba med kroppen istället för att kämpa emot den. Helt enkelt bygga mig ett mer hållbart liv så jag orkar med att göra allt jag vill.