Snöslask och att göra lista

Idag blev en ledig dag som ändå har kört ihop sig lite känns det som. Eller så är det bara mitt dåliga planerande och att jag blir lite överambitiös som gör att det blev mycket. Vi var i alla fall ute på en långpromenad imorse i snöslasket. Fast som tur var hade inte det värsta snöandet börjat då. Mini verkar gilla att snön har kommit tillbaka igen. Hon hoppar och nosar och springer och har även börjat med den lite dåliga vanan att äta snö. Mindre bra tycker jag. Smaskens tycker hon!

Jag försökte få in en stunds vila på förmiddagen men det gjorde att jag nästan blev ännu tröttare och fastnade och kom inte igång igen förrän till lunch. Svårt det där att vila på ett bra sätt. Jag passade på att träna Mini lite i att ligga nära under tiden. Hon är bra på att vara nära men det ska vara på hennes villkor alltid. Så jag tänkte börja träna på att hon ska ligga mer ovanpå mig. Det är bra när jag behöver vila också, att få tyngden från henne på mig för att stirra ner lite.

Efter mitt-på-dagen-kissningen skrev jag ner allt som behöver fixas med inför imorgon. Jag fyller år och har i ett svagt ögonblick fått för mig att jag kan ha födelsedagskalas. Just nu känns det lite som ett önsketänkande och något som kanske var lite väl överambitiöst. Listan blev lång och det känns lite motigt att hinna få allting fixat. Då borde jag inte sitta vid datorn och fippla, men jag behövde en stunds vila i allt också för att orka. Ett försök att stirra ner stirret litegrann, men det lyckas nog inte så bra. Christian säger att han ska hjälpa till när han slutat jobba så det är ju bra. Även om jag är lite fast i mitt ”kan själv”-läge just nu när jag är lite stressad.

Jaja, det blir som det blir imorgon. De får väl använda flyttlådor som bord i värsta fall antar jag. Det viktigaste är ju att träffas och ha trevligt. I alla fall tänkte jag så när jag bjöd in till kalas. Jag har nog bara fått lite trötthetshjärnspöken. För det är för tidigt för pms igen tycker jag.

Visst har jag fin handstil? Pluspoäng till den som lyckas läsa allt…

Vecka 13

Ibland kommer jag ihåg att göra en veckoplanering och berätta lite om veckan som kommer. Idag är en sån dag som jag kommer ihåg så jag tänkte att vi tittar lite på veckan som kommer.


Måndag: Just nu är en kille här och mäter upp vår ena balkong som vi ska glasa in. Sen ska jag följa med diakonen på hembesök till en kvinna efter lunch. Efter det blir det fika hos föräldrarna innan jag ska till min sjukgymnast på eftermiddagen. Hoppas orken räcker, har varit lite hängig i helgen.

Tisdag: Jag ska följa med diakonen till Mikaelsgården, ett ställe för hemlösa. Det är första gången så jag vet inte riktigt vad det blir. Tanken är att jag sen ska spela lite där kanske.

Onsdag: Då är det dags för andakt igen på ett äldreboende och jag ska vara med och spela.

Torsdag: Inget boendestöd den här veckan. Spelmanslag på kvällen, kanske kanske att jag kan orka åka dit och vara med den här veckan. Det vore himla kul!

Fredag + helgen: Inget inbokat men hoppas orka och kunna fixa och stöka en del hemma. Det finns ju gott om saker att fixa med fortfarande. Både i mitt rum och i resten av lägenheten. Tänk om det går att få i ordning så mycket att det går att sätta upp gardinerna i köksfönstret?


Det var lite om hur min vecka ser ut. Jag hoppas att orken räcker och kommer tillbaka lite. Jag har legat halvt utslagen i helgen av menskrämpor som lite olägligt dök upp från ingenstans. Så jag har mest hejat på Christian från soffan när han har byggt Ikea-möbler. Hyllor till hans rum och tv-bänk. Flyttade in Kallaxhyllan som vi haft som tv-bänk innan i hörnet i mitt rum. Vi lyckades byta skrivbord med varann igår också så nu har jag fått ett lite större bord och hans tredje(!!) skrivbord blev det lite mindre istället. Det blir nog bra för oss båda. Så himla skönt och bra att få ett lite större skrivbord även om det inte är en permanent lösning det här heller.
Det finns helt klart mycket att fixa och stöka med!

Alldeles nybyggd tv-bänk.
Större skrivbord till mig och stående Kallax-hylla i hörnet.

Bebismys och veckoplanering

Jo, men det där att sakta men säkert komma in i nya rutiner och vanor är ju bättre än ingenting. Vi kör helt enkelt en titt på hur det ser ut i min bullet journal den här veckan också och lite på vad veckan har att vänta. Det är mest jobb och fokus på sånt. Ny vecka, ny månad och nya tag tänkte jag mig.

Idag har jag pysslat med lektionsplanering, svarat på en massa jobbmail och försökt styra upp både det ena och det andra. Med lite varierande resultat. Frustrerande när man väntar på svar på flera mail och inte riktigt kan fortsätta förrän svaren trillat in. Jaja, sånt är livet och inget att fundera så mycket över.

På eftermiddagen blev det paus från allt sånt och jag fick krama och gosa med bebis istället. Julia och Elias kom och hälsade på och jag fick diskutera livets stora frågor med Elias. Fantastiskt vad mysigt och roligt det är att prata med en tremånaders bebis! Det är så himla bra medicin för själen. Jag är övertygad om att allt mitt pratande med honom i magen har gjort att han känner igen mig nu också. Haha! Ja, att få träffa Julia var ju verkligen inte fel det heller! En av fördelarna med att bo i Uppsala igen är att ha närmre till fina vänner.

Annars blir det undervisning på kulturskolan på tisdag och torsdag den här veckan. Hej och hå! Tanken och förhoppningen är att träffa Sara en sväng på onsdag och sen en födelsedagsmiddag för pappa på fredag. Det beror lite på hur orken och kroppen sköter sig helt enkelt. Jag behöver dessutom förbereda inför att undervisningen på Folkuniversitetet börjar om en vecka. Så kul att få några vuxenelever också, de verkar så himla taggade flera av dem! Väldigt kul! Sen behöver jag öva upp mig inför extraföreställningen med spexet också den 15 september. Det ska bli kul att få spela föreställningen en sista gång! Lite gott och blandat helt enkelt.

Det där läkarbesöket då?

Läkarbesöket i torsdags blev lite av ett antiklimax och en besvikelse och vi hann bara gå igenom hälften av det som hade behövt diskuteras utan något egentligt resultat. Visserligen skickar han mig på röntgen av hypofysen och det är ändå är ett steg i rätt riktning. Nackdelen är att han inte gör någonting alls åt alla usla provsvar förrän resultatet av röntgen har kommit och det dröjer troligtvis flera månader innan jag får den tiden. Fantastiskt kul att behöva gå och vänta oklar tid innan någonting alls händer. Det som inte hanns med under besöket i torsdags ska jag få en telefontid ”snart” för att gå igenom. Vad snart innebär återstår väl att se…

Men nu ska jag nog tacka för mig den här måndagen och försöka komma i säng. Sömn är bra medicin och bästa uppladdningen för att orka med morgondagen på bästa sätt.

En sista augustivecka

Nu är det ny vecka igen! Det är inte klokt hur fort tiden går, veckorna bara springer iväg tycker jag!
Vi kikar lite på hur slutet av augusti ser ut tycker jag. Såhär ser veckan ut i min bullet journal innan jag har skrivit dit allt som behöver kommas ihåg och göras.

Måndag: Ja, nu är ju måndagen nästan slut men dagen har ägnats främst åt att planera inför terminen och den första undervisningsveckan på kulturskolan. En del övning blev det också, jag vill verkligen komma igång med övandet nu. Så pepp på allt nytt jag vill lära mig, så lite ork. Otroligt svår balansgång.

Tisdag: Tisdag innebär första undervisningsdagen med jobb på eftermiddagen. Så förmiddagen får bli ganska lugn så jag orkar med. Hoppas kunna öva litegrann ändå innan jobbet. Har en massa spännande nya böcker som jag vill sätta tänderna i!

Onsdag: På onsdag är jag ledig. Eller ja, ledig och ledig, jag behöver planera torsdagens lektioner. Och öva. Jag testar ett nytt sätt att hålla ordning på lektionerna och undervisningen för terminen. Digitalt på iPaden istället för de dåliga veckoplaneringarna jag hade på papper. Lite mer pyssel med allting såhär i början men förhoppningsvis så mycket smidigare i fortsättningen sen. Det är sånt jag kommer kunna använda många gånger med bara lite ändringar.

Torsdag: Torsdag blir intensiv. Läkarbesök på endokrin före lunch som jag har väntat så otroligt länge på. Förhoppningsvis kanske de kan klura ut vad det är för fel som är trasigt som gör att jag inte mår bra. Sen är det jobb på eftermiddagen, första torsdagen för terminen. Hej och hå!

Fredag: På fredag sen händer lite roligare saker! Angelica kommer hit för vi ska repa inför ett bröllop vi ska spela på i Nacka på lördag. Ska bli så himla kul att träffa henne igen, det var alldeles för länge sedan nu!

Lördag: Bröllopsspelning! Livet som musiker, att jobba på helgen när alla andra är lediga. Haha! Det är tur att det är så roligt!

Söndag: Vila! Det lär behövas efter den här veckan. Det blir onekligen lite rivstart på allting.

Jag har fått tillbaka fiolerna igen från farbror fioldoktorn också! Fiolen låter så himla mycket bättre nu! Det gör mig så glad, framförallt bra tajming inför spelningen på lördag. Han har låtit så instängd och trött tidigare men nu har han mycket mer öppen klang och ett mycket renare och klarare ljud. Stråken har fått nytt tagel också vilket också gör stor skillnad.
Så nu är själen hel igen när mina bebisar är hemma och mår så mycket bättre. Det gör att jag mår bättre också. Haha! Mår fiolerna bra, mår jag bra. Eller, bättre i alla fall.

Ny vecka, nya tag och uppladdning inför hösten

Vecka 34

Nu ni, är det nästan höst!

Lite så känns det i alla fall när både jobb och planering inför hösten drar igång på riktigt. Att det börjar bli mörkt så tidigt om kvällarna också gör ju inte saken bättre heller. Jag har egentligen ingenting emot hösten annars men jag älskar verkligen de ljusa sommarnätterna i juni. Det är helt klart det värsta med hösten och vintern tycker jag, bristen på ljus.

Annars njuter jag verkligen av det svalare vädret! Så otroligt välbehövt! Även om jag gärna hade kunnat vara utan de galna stormarna som varit några svängar här i Uppsala. Häromdagen kom det en helt galen hagel- och åskstorm, bland det mer brutala jag nånsin varit med om tror jag. Så glad att jag var inomhus då och inte behövde gå ut!

Vecka 34

Det var länge sedan jag la upp och visade någon veckoplanering från min bullet journal så det är väl på tiden nu! Lagom till jobbstart och allt. Det har blivit mitt sätt att få in lite mer kreativitet i vardagen. Våga testa och låtsas att jag faktiskt kan göra tjusiga saker. Haha! Det är betydligt snyggare nu än när jag började i höstas så övning ger färdighet. Sen övar jag mest på att saker inte alltid behöver vara perfekta och felfria. Det är viktigare att det gör gott för själen och att det är roligt.

Idag fick det bli lite musikinspirerat tema på veckan just för att jobbet drar igång igen, även om det bara är planering den här veckan. Sen är min förhoppning att komma igång lite bättre med övning och spelande. Det är på tiden efter den här sommaren!

Min bullet journal har blivit mitt sätt att hålla ordning på livet och få struktur på saker och ting när hjärncellerna inte alltid är på topp. Nu tänker jag att det är dags att ta tag i livet ordentligt. När vädret är svalare och medicinerna långsamt verkar börja ha lite effekt. Många bäckar små helt enkelt och babysteg i rätt riktning. Herregud, idag har jag ju till och med lite mascara på ögonfransarna! (Visserligen enbart för att jag skulle fixa nytt pass och tänkte att jag i alla fall skulle försöka se lite anständig ut. Men det sprack fullständigt, den som uppfann de där fotomaskinerna hos polisen kan inte ha något estetiskt sinne överhuvudtaget!)

Notfunderingar, fredagsfika och övning

Som fiolfröken vet man aldrig riktigt vad som väntar på jobbet. Igår fick jag träffa fyra nya elever som jag ska ha under vårterminen. Det är alltid lika spännande när det kommer nya elever. Ingen är den andra lik och det är ju det som gör det roligt att jobba med barn. Och ibland lite svårt. Jag tycker att det är viktigt att alltid försöka svara så bra det går på elevernas frågor. Det värsta jag visste när jag var liten var att få svaret att jag inte behövde bry mig om det eller att jag inte skulle förstå så jag försöker verkligen se till att inte ge sådanna svar.

Med gårdagens sista elev blev det mer teori än spelande och det slutade med det här tjusiga på tavlan. Väldigt rolig tjej men oj vad förvirrat det kan bli ibland när man ska försöka reda ut lite kluriga saker.

Hur lång är en punkterad fjärdedelsnot? ”Öh, typ tre?” Tre vaddå? ”Jag vet inte, slag kanske?”

Vi fick börja med att reda ut hur allting hänger ihop med de vanliga noterna. Hur matten hänger ihop helt enkelt. Mer än så hann vi inte med igår och tur var nog det med tanke på hur mycket skratt och rörigheter vi hann med på de där 25 minuterna. Haha!
Är inte mina noter och krumelurer fantastiskt tjusiga förresten?

(Och till alla musiker med lite för bra syn: jag vet, det slank med en punkt för mycket på halvnoten till höger när jag pratade och skrev samtidigt innan hon skulle springa till bussen.)

Förmiddagsövning

Idag är första fredagen på ett bra tag nu som jag inte var hängig halva dagen för att kroppen fått för sig att en ”ledig” dag innebär att det är okej att säcka ihop. En ledig dag som musiker är ju inte så ledig i praktiken, det finns alltid övning att ta tag i och annat att fixa med. Det är helt klart väldigt opraktiskt när alla dagar som inte har något viktigt inbokat blir komadagar för att kroppen inte hänger med. Det är ju lite sånt jag hoppas att det ska bli ändring på nu när jag får hjälp till andra vanor och sätt att hantera saker på via smärtrehabprogrammet.

Det är skönt och motiverande när det redan nu märks skillnad med de förändringar jag börjat med. Det är lite stelbent och väldigt mycket planerande såhär i början. Men jag tror att det kommer att bli bra i längden och ge mer tid och energi. Jag har redan nu märkt att jag fått lite mer tid och mer struktur på tillvaron. Och det är ändå bara några dagar in på allt nytt.

Rent allmänt måste jag lära mig att lyssna på kroppen och inte pressa mig för hårt. Veta när det är läge att vila istället för att köra på. Men ibland är det viktigt att komma iväg på saker också även om det är dagar med mer ont. Nu är det troligtvis mens på gång snart så jag har dragits med mer ont de senaste dagarna och imorse tog det såklart i ännu mer. Bara för att jag hade bestämt träff med Carol. Det fick bli lite extra vila vid frukostbordet och sen medicin och koppla på tens-apparaten för att lyckas komma iväg ändå. För att komma på andra tankar, och dessutom var det planen enligt dagsschemat, fick det bli ett kort övningspass innan jag skulle iväg. Idag behövdes det sociala mer än vilan.

Snöslask och fika

Sen var det hög tid att trotsa snön och promenera iväg till bussen mot stan. Konstigt väder idag. Ena stunden har det snöat och andra regnat. Mest bara grått och slaskigt överallt, framförallt lite senare på dagen. Här var det fortfarande mer snö än slask. 

Jag skulle ner på stan för att möta upp Carol här på Moe Joe’s för förmiddagsfika och prata ikapp lite om livet. Det är bra med fina vänner som man kan prata om allt och ingenting med. Så himla bra att få ha henne här i Uppsala nu. Hur oväntat är inte det med tanke på att vi träffades första gången i Örebro och blev bra kompisar när jag var i Brasilien? Jag gillar att gå till ställen där de har koll på specialkost. Där jag inte behöver fundera över om jag får något som jag kan äta eller inte. Han har stenkoll på skillnaden mellan mjölkfritt och laktosfritt och jag har fått både goda smörgåsar och god sallad där vid olika tillfällen. Idag blev det en liten sojalatte och en glutenfri smörgås med skinka och avokado på. Väldigt gott!

Kamerafunderingar och en lugn kväll

När jag ändå var på stan passade jag på att ta en sväng till nya favoritapoteket och beställa lite mediciner som det är lite special och krångel med. Lika bra service där idag som förra gången! En vända på Åhléns för att köpa några småsaker också och lyxade till det med att köpa lite god choklad på hälsokosten. Sen avslutade jag med en vända in på fotoaffären för att spana lite på kameror igen. Jag blir nog mer osäker på vad jag vill ha ju mer jag kollar. Men killen jag varit in och bollat funderingar med är väldigt trevlig och bra. Nu velar jag nog mest mellan en Sony och en Lumix. Tänk om det gick att kombinera dem, att ta det bästa från båda och slå ihop till en… Haha!

Eftermiddagen ägnades efter en sen lunch och lite vila åt lite träning och sedan blev det ett par korta övningspass till. Sen var det dags för middag och efter det har det mest blivit vila i soffan. Glass, en kopp te och en biskvi har fått bli kvällsfikat. Jag knappar på datorn och föräldrarna tittar på Doktorn kan komma som jag också slötittar på med ena ögat. Typsikt lugn och skön fredagkväll! Har ni haft en fin fredag? 

Gitarrspelande fiolfröken och naprapatknådning

Onsdagar innebär kulturskolejobb tidigt på morgonen. Annars är det mest eftermiddag/kväll man jobbar som kulturskolelärare men inte mina onsdagar. Då är klockan bara 7 när jag knatar ut till bussen. Imorse var det både mörkt och snöade ganska ordentligt när jag halkade mig iväg till busshållplatsen. Jag har lagt mig till med en halvdålig vana, jag är oftast så himla tidig till bussen numera. Alltså fånigt tidig. Så tidig att jag oftast ser bussen FÖRE gå. Allt bottnar i att jag vill slippa stressa till bussen i sista sekunden så istället stressar jag för att bli 5-10 minuter tidig. Haha! Kanske inte så himla smart. Titta,  ser ni där borta? Där står bussen innan vid hållplatsen. På stan gräver de lite överallt så jag får promenera en bit extra för att byta buss. Sen blev det samma visa igen, att jag såg bussen innan stå vid hållplatsen men hann inte med den. Jag har slutat springa efter bussar, det är inte värt flänget. Förutom det lite smått otrevliga vädret är det ganska skönt att få lite tid att varva ner lite och landa. 

Små fioler till små elever

På jobbet var det dags att packa upp 13 små fioler för stråkklassundervisning för 7-åringar. Idag hade vi det lyxigt och fick hjälp av en praktikant som pluggar till musiklärare. Smidigt och skönt att vara tre stycken! 13 stycken sjuåringar med varsin fiol är lite pyssel att hålla rätt på. 

På lunchrasten blev det kaffe och choklad för att ladda batterierna lite. Ja, det blev såklart vettig lunch först. Idag och resten av terminen blir det lite annat upplägg på stråkklasserna. Vi hade en pianist fram till jul vilket var så himla smidigt och bra men nu är det bara jag och min fiollärarkollega. Ingen av oss är någon höjdare på piano så vi gjorde helt enkelt om det hela så jag kompar på gitarr istället. För länge sedan spelade jag ganska mycket gitarr. Ja, under gymnasiet spelade jag mycket mer gitarr än fiol faktiskt. Men det var ett tag sedan jag hade tiden, eller tog mig tiden, att spela så jag är lite ringrostig. Så jag såg det här som det optimala tillfället att faktiskt komma igång att spela igen! Slå två flugor i en smäll liksom.

Det blev såklart en hel hög med frågor från barnen men annars funkade det ändå bra måste jag säga. (”Vaaa? Kan du spela gitarr också??” ”Vart är pianot någonstans?” ”Varför har du en gitarr?”) Så vårterminens planering kommer fungera finfint tror jag.

Knådning och lektionsplanering

Efter jobbet hade jag fått tid hos min naprapat för att få hjälp med låsningen och krampen jag gått med lite för länge i nacken och axlarna. Han är himla bra, har koll på mina överrörliga leder och vart problemen egentligen sitter. Det är ju oftast inte där det gör mest ont som orsaken sitter. Så efter drygt 40 minuters knådande och knakande var jag ganska mör och trött. Resten av eftermiddagen blev lugn för att vila kroppen efter knådandet. Jag passade på att planera morgondagens lektioner för att slippa stressa med det imorgon. Så skönt att ha det gjort i vettig tid för en gångs skull! Mindre jobb, mindre stress och förhoppningsvis mer tid och ork imorgon för att öva lite före jobbet.

Efter middagen hoppade jag i pyjamasen och kröp upp i soffan. Lite kvällsfika och sen ska jag nog snart röra mig mot sängen. Det tar på krafterna att vara uppe tidigt och få naprapatbehandling. Sen ska jag väl inte sticka under stol med att det är ganska påfrestande med smärtrehabprogrammet också. Men jag tror ändå att det kommer bli så himla bra i längden. Så i all trötthet och frustration är jag ändå väldigt pepp. Jag är så taggad på att ta kontrollen över mitt liv och få en vettigare tillvaro. Kunna lägga tid och energi på musik och roliga saker istället. Så mycket mer värt!

Veckoplanering – vecka 5

Jag tänkte att vi lite snabbt skulle ta en titt på hur den här veckan ser ut. Här är min veckoplanering för vecka 5!

Veckans planer:

Måndag: Nu ska jag alldeles snart iväg till sjukhuset igen för första måndagen på smärtrehab. Förra veckan var jag ju där hela veckan men nu blir det bara en dag i veckan under sex veckors tid. Efter det är det dags för Loud Grrrl igen.

Tisdag: ”Vanlig” jobbtisdag men jag kommer att behöva ta igen en massa planering och jobbmail som jag varken hunnit eller orkat med under förra veckan. Klurigt när man ska vara ledig/sjukskriven för att göra annat och sen måste ta igen en hel del ändå.

Onsdag: Stråkklass på förmiddagen och sen hoppas jag kanske kunna ha lyckats fixa någon tid för att få hjälp med den extrema låsning jag fått i nacken/axeln. Har haft så himla ont i en vecka nu och det släpper inte.

Torsdag: Torsdag innebär även det jobb. Den här veckan blir det nog inte så mycket fokus på att orka med annat än det inplanerade jobbet för att försöka landa lite.

Fredag: Än så länge en tom dag, vågar jag ens skriva det? Hoppas på att inte krascha helt då vilket det blivit lite av en vana att jag gjort sista tiden.

Helg: Helgen är faktiskt tom även den som det ser ut just nu. Men det är nog bra, försöka vila upp mig lite inför slutet på februari och mars då jag kommer få flänga en massa varje helg.

Veckoplanering i min bulletjournal
Veckoplanering i min bullet journal

Veckans punkter

Veckans jobb: Jobbet på kulturskolan och Loud Grrrl, annars jobba på att vila!
Veckans måste behöver: Det är två ord jag ska försöka sluta att använda i framtiden: måste och borde. Istället fokusera på behöver och vill. Det innebär ungefär samma sak men ger en helt annan inställning till det man behöver göra.
Veckans önskning: Att bli av med både det onda i nacken och att magen lugnar sig lite så de värsta kramperna från igår inte följer med under veckan.
Veckans mål: Jobba på att göra en sak i taget och ta saker med ro. Få in ett mer lugn i vardagen.
Veckans oro: Att kroppen inte ska orka med veckan.
Veckans pepp: Att få fortsätta testa de pedaler jag fått låna till elfiolen.
Veckans fokus: Försöka få in alla nya vanor och övningar från smärtrehab.

Julspelning, jobb och äntligen jullov

I måndags hade jag och Christoffer en himla trevlig och mysig spelning med vår duo Dur & Moll på en träffpunkt för pensionärer här i Uppsala. Jag gillar att spela på äldreboenden och liknande ställen, det är verkligen uppskattat och det är oftast så avslappnat och härlig stämning. Härligt när de sjunger med lite, fnissar när man skojar med dem och ställer frågor. Vi passade på att spela alla möjliga smöriga jullåtar som passar in såhär sista veckan före jul. Väldigt roligt! Både jag och fiolen hade tomteluva dagen till ära, något som roade många av tanterna. 

Efter spelningen blev det vila resten av eftermiddagen framför en julfilm på Netflix och försöka vila bort förkylningen som envisas med mig fortfarande. Sen sushi till middag som avslutning på en ändå himla bra dag.
Tisdagen var ännu mer förkyld och otroligt trött, mindre lyckat då jag skulle jobba på eftermiddagen och dessutom inte hade hunnit med att förbereda lektionerna. Men det fungerade ändå och det blev trevliga sista lektioner före jul.

 

Onsdagen var fullspäckad, gick i ett kör, och sa bara swish så var den otroligt långa dagen över. Först genrep kl 8 med stråkklasserna inför julavslutningen, sedan hem och äta lite lunch och ordna med en hel del praktiska saker, mail och sånt (mycket spännande förändringar på gång inför våren!). Sen var det dags att åka ner på stan för att möta upp Carol igen för möte, fika och sen en första träff med ett väldigt spännande projekt vi ska vara en del i under våren. Mer om det får bli ett eget inlägg, det är helt enkelt för häftigt för att inte få sin egen plats i rampljuset.

Idag var det julavslutning på skolan som stod på jobbschemat. Det är lite pyssel med allt kring det. Stämma 26 fioler, hålla ordning på tre omgångar med 7-åringar som ska upp på scen efter varandra och få fiol, stråke och komma på plats och sedan spela samma sak samtidigt. Hej och hå! Men det gick bra och de skötte sig verkligen över förväntan måste jag säga! Stolt fiolfröken!
Vi fick vara med och spela lite jullåtar till allsång lite spontant på slutet också i otroligt icke-fiol-vänliga tonarter. Väldigt roligt!

Sen var det bara pysslet kvar med att packa ihop alla fioler igen innan nästa avslutning skulle börja. Rätt storlek på fiol skulle hamna i rätt låda, rätt fiollåda skulle hamna i rätt hög för att fraktas tillbaka till rätt ställe och helt plötsligt stod vi där med en fiol utan låda. Har man inte tillräckligt med jobb så kan man ju alltid göra sig lite extra, haha! Men till slut fick vi ihop allting och både rektor och musiklärare på skolan var nöjda med elevernas (och vårt!) jobb så det var kul.

Efter jobbet åkte jag ner på stan för att inse att ungefär halva Uppsala måste ha tänkt samma sak som mig, att det är julafton snart och allt det sista måste panikhandlas. Efter en tidig lunch blev det några vändor i affärer, sedan en tur för att snoffsa till ögonfransar och ögonbryn (helt klart värt det för en sån som mig som annars har totalt genomskinliga ögonfransar!) och sedan fortsätta med julklappsletandet. Efter några vändor i diverse affärer lyckades jag ändå få alla julklappar färdiga och dessutom hitta en outfit inför julafton. Jag som inte i första taget frivilligt shoppar kläder, eller använder ordet outfit för den delen. Men outfit känns som en passande beskrivning, mer skojigt än fint kanske. Har man inte så mycket julkänslor får man helt enkelt skapa sig dem den drastiska vägen! Ni får se på julafton.

 

Nu firar jag jullov och att julklapparna är fixade med vila på soffan och titta på Ensam Hemma. Det var verkligen hur länge sen som helst jag såg den filmen så det var på tiden nu när den går på tv. Praktiskt med inspelningsbox så det går att titta senare och sedan spola i reklampauserna.