Balkongstök och Minisällskap

Nu är det måndag men jag tänkte att vi kan kika lite på bilder från förra veckan.

Mini höll mig sällskap vid frukostbordet en dag. Eller, det gör hon ju nästan alla dagar. Gillar hennes slapparstil.

I tisdags kom de och gjorde färdigt det sista med inglasningen av vår ena balkong. Såhär tjusigt blev det när det blev klart! Skönt att ha det färdigt nu!

I tisdags hade jag återbesökstid hos sjukgymnasten på vårdcentralen för att följa upp hur det går med foten och knät. Mini var såklart med och övervakade så allting gick rätt till, att matte skötte sig och inte flängde på för mycket.

När vi kom hem parkerade vi oss på soffan och vilade. Vi var uppe tidigt för att släppa in balkongkillen och sen promenaden bort till vårdcentralen, så jag var lite trött när vi kom hem igen. Knät går åt rätt håll och där har jag fått nya övningar för att bygga lite styrka och stabilitet. Men jag är så himla dålig på att komma ihåg att göra dem. Foten däremot är det fortsatt vila som gäller. Han sa att det är 4-6 veckors vila, lite beroende på hur ont det gör, för att en stressfraktur ska få läka ordentligt. Jag som hade hoppats på att kunna få börja gå lite mer på den när det inte gör så ont längre. Det tar emot att inte kunna gå ut ordentligt och rasta Mini själv och så. Tur att jag har Christian som hjälper till!

Jag försöker komma igång lite mer med övning och så. Igen. Det är en långsam och lite motig process men sakta men säkert är bra antar jag… Mini parkerade sig under mitt skrivbord och övervakade det hela. Jag har börjat försöka öva lite viola igen också. Det var nog minst 2.5 år sedan jag gjorde det sist. Jag har fortfarande väldigt dubbla känslor kring violan efter att ha haft så mycket krångel under åren som jag pluggade och sen för att lyckas få ut min examen. Det har satt sina spår i form av ångest när jag ska spela och att jag undviker att göra det. Väldigt trist men något jag skulle vilja försöka komma över.

När det blev en extra-lördag mitt i veckan passade vi på att fixa i ordning på balkongen när Christian var ledig så det blev färdigt. Vi behövde skura av golvplattorna och såga till så de passade de nya måtten på balkongen. Och sen fixa i ordning med möblerna. Det blev riktigt bra när det blev färdigt tycker jag! Där ute kommer vi nog få många fina stunder! Skönt att kunna sitta ute även vid lite halvdant väder.

Glad flyttstök, påsk och allt sånt!

Glad påsk!

Nu är det visserligen en vecka sent, men glad påsk måste man väl ändå kunna säga när det är sista helgen på påsklovet? Haha! Lyxen med att jobba som fiolfröken: man får påsklov! Väldigt passande såhär mitt allt flyttstök måste jag säga.

Sista veckorna har verkligen rullat på i en himla fart. Det blir ju så när det är mycket nytt som händer. För att komma ikapp lite kan vi ju ta en titt på i alla fall några foton från min mobil så ni får hänga med litegrann i allt som hänt. Här bor jag ju numera. Så häftig och märklig känsla! ↓ 
Som musiker behöver man öva. Även om det bra notstället fortfarande är hos föräldrarna och det hopvikbara inte var hittat ännu i flyttkartongerna från Örebro. Jag löste problemet genom att flytta in i bokhyllan! Praktisk nödlösning! (Faktiskt bättre för iPaden än det rangliga, hopvikbara notstället. Haha!) Nu har hyllan blivit bättre inflyttad i och ordnad men det får fortsätta vara en eller två hyllor tomma att kunna lägga ifrån mig fioler på.
Hur glada grannarna är över att få tillbaka sin nygamla musikergranne återstår att se…

Första dagarna, eller veckan till och med, jag bodde här var det så himla fint väder! Strålande sol och Uppsala visade sig verkligen från sin bästa sida. Det var nästan helt vindstilla på min balkong så det gick att sitta där ute kortare stunder. Tänk bara när det blir vår på riktigt….!  
Så blev det ju påsk också! Påsken är verkligen en familjehögtid för mig. Träffa släkten och äta sill, det är bra grejer. Så det är ungefär det jag ägnat mig åt. Det blev skärtorsdagsmiddag hos föräldrarna efter jobbet. Det var väl kanske hälften av alla elever som dök upp på fiollektion på skärtorsdagen.
På långfredagen hoppade jag på bussen till min moster där det bjöds på släktmiddag med (nästan) hela mammas sida av släkten. Himla trevligt och massor av god mat. Att dessutom få med en påse med rester till lunch är ju inte helt fel!

På påskafton åkte jag med mamma och pappa till Gränby centrum för att leta efter en ny jacka. Min vinterjacka har blivit alldeles för varm nu när det håller sig kring 0-5 grader varmt så jag behövde desperat en ny vårjacka. Efter lite letande åkte jag därifrån med en tunn täckjacka som var på rea, en jeansjacka (för 199kr på H&M!!) och tre toppar. Mirakel kan ske, jag som avskyr att köpa kläder! Sen blev det påskmiddag hos föräldrarna. För det måste ju ätas en massa påskmat även på påskafton!

Jag fick påskägg också! Bra att mamma och pappa har insett att jag aldrig kommer att bli vuxen på riktigt. Lösgodis, lyxchoklad och ett nattlinne var det i det stora påskägget. Tjohoo!

Efter att ha ätit lite för mycket mat (det där med sill och lax och sånt, det går liksom inte att äta lite av!) la jag mig på soffan. Shoppa kläder och äta en massa mat tar på krafterna! Vi tittade på Stjärnornas stjärna, fikade och sen promenerade jag hem till mig. Skönt att det bara är 10-15 minuters promenad hem. Det är ganska lagom när det börjar bli sent och kroppen är lite trött.

Både söndag och måndag eftermiddag kom mamma och pappa hit och hjälpte mig med en hel del flyttstök. Kommer ni ihåg alla flyttkaronger från förra inlägget? Nu är faktiskt ALLA kartonger uppackade! Dessutom har jag gått igenom allting eftersom jag inte hann med det när det packades ner i Örebro. Det hann bli flera smärre kaos under tiden allt sorterades och oj vad jag har slängt grejer. Men fy vad skönt det är nu när det är gjort! Jag har några kartonger kvar nere i förråden i källaren som är från innan jag flyttade härifrån för snart sju år sedan men de får bli en annan vända. Allt viktigt och brådskande är uppackat och sorterat. Noterna är till och med ordnade efter både instrument och genre i bokhyllan!

Mamma hade med sig påskrester så det blev en riktig lyxmiddag mitt i allt flyttstök på söndagkvällen. Och jag fick rester att äta av i flera dagar. Märks det att jag är otroligt lättflirtad när det kommer till att få matlådor och rester? Haha!

Efter att ha bott här i nästan två veckor fick jag äntligen tummen ur att klistra dit en ny lapp med mitt namn på brevlådan. Av någon anledning hade min gamla rivits bort. Jag kunde inte hålla mig så det fick bli rosa penna. Antingen får det fortsätta vara tjusigt och färgglatt tänker jag eller så kanske föreningen förstår hinten och sätter dit en printad lapp som matchar alla andras. Jag hoppas på det första. 
Nu sitter jag vid mitt köksbord i en nystädad och faktiskt ganska så vettigt iordningfixad lägenhet och har ätit lördagsfrukost. Det är lite tavlor och grejer kvar som det ska fixas med och en del småstök såklart men det är helt klart godkänt här nu tycker jag. Tur är väl det för ikväll vankas det 30årskalas med släkten!
Det är inte klokt att jag fyller 30 på måndag! Hur gick det till?! 
Jag har laddat med bubbel, ballonger, öl, förbeställt pizza och mamma fixar tårta. Inget avancerat men det passar mig. Det viktigaste är att få fira och träffa släkten, inte att det måste vara någon femrätters lyxmiddag. Det är inte riktigt min grej ändå. Hur vi ska få plats allihopa återstår att se. Men finns det hjärterum så finns det sjärterum är min filosofi. Lite inflyttningskalas passar ju bra i samma veva.

Trevlig helg på er! 

En luciadag med många fioler

Imorse fick jag en halvtimmes sovmorgon för den första stråkklassgruppen skulle på luciafirande när de skulle haft lektion med oss. Skönt att få sova en halvtimme längre, det gör mycket på morgonen! När jag kom till jobbet tjyvkikade jag några minuter på luciafirandet innan det var dags att börja förbereda inför lektionerna. Mysigt att i alla fall ha fått se lite av ett luciatåg på riktigt och inte bara på tv. Sen var det dags att packa upp och stämma en massa små fioler. Närmare bestämt tretton stycken och de är inte helt glada såhär års nu när det blivit kallt ute. Sen rullar morgonen och förmiddagen på fram till strax efter klockan ett med att hålla ordning på en massa 7-åringar med varsin fiol. Det tar på hjärncellerna med allt ljud, att hålla rätt på 10-13 barn med fioler och försöka få alla att göra samma sak samtidigt utan alltför mycket kaos. Med varierande resultat från gång till gång och grupp till grupp. Både igår och idag har jag haft dagar då huvudet inte riktigt varit på min sida. Lite typiska kortisonsvaj-dagar, när binjurebarsvikten inte riktigt är på rätt humör. Inte sådär att jag varit jättedålig men jag får lite allmänt dålig verklighetsuppfattning, tiden rinner liksom ifrån mig utan att jag får något vettigt gjort och jag glömmer saker. I kombination med allmän trötthet, lite huvudvärk och seg i kroppen. Hjärncellerna pratar helt enkelt inte riktigt med varann som det borde vilket leder till lite lustigheter ibland. Jag har lärt mig att mest skratta åt det nu, det går inte att gräva ner sig för mycket i det.
Livet med Addison helt enkelt.

Det väger i alla fall upp lite att det har snöat de sista dagarna! Det gör att det blir lite mer julkänsla och så skönt att det är ljusare ute. Tänk om det kunde få ligga kvar över julen…! Var mysigt det vore! Men det är sådär på vippen att det regnar istället och det blir slask och sen fryser det på och töar lite och fryser på. Så det är knaggel och allmänt dåligt väglag. Hoppas att det kan få bli snö som ligger kvar lite längre för en gångs skull, det var så himla länge sen nu! Efter jobbet blev det luciafika och glögg med föräldrarna för att kompensera att jag inte fick min traditionsenliga luciafrukost till lucia på tv. Fira lite lucia måste man ju göra ändå!  Sen blev det en stund tillsammans med fiolen som har fått glitter dagen till ära. Förutom att spela lite skalor och annat nyttigt blev det mest julmusik. Dels för att öva inför spelningen på måndag men framförallt för att jag tycker det är så himla mysigt att spela julmusik. Som musiker känns det som att man inte riktigt får tycka om julmusik vilket känns så tråkigt. Det finns ju så himla mycket fin och rolig musik att både spela och lyssna på såhär års. Sen har det blivit en lugn kväll med god mat och titta på luciafirandet på tv. En del av det tyckte jag var bra men en del var tyvärr ganska platt och lika måste jag säga. Framförallt tyckte jag att barnen var så himla söta! Efter det blev det Jill’s veranda, så himla smidigt med inspelningsbar tv-box så det går att kolla på program lite när man vill. Det är väldigt mysiga, och ibland jobbiga, program som ger en annan bild både av musik, musiker och samhällsfrågor.
En lugn kväll helt enkelt, verkligen välbehövt en dag som denna. Men det har ändå varit en väldigt fin dag.

Amoll – Anna-Maria Lundström