God Jul!

God jul!

Här kommer en till liten julhälsning i musikform och några små glimtar från min julafton. Vad passar sig bättre än We Wish You a Merry Christmas dagen till ära? 🙂

Jag har inte haft mycket till julkänslor alls i år. Det kan nog bottna en del i att jag lite fortfarande lever i tron att det är oktober eller nåt sånt. Jag har inte riktigt hängt med att hösten har gått så fort och bristen på snö hjälper ju inte direkt till heller. För att kompensera bristen på julkänslor fick det helt enkelt bli all in på juloutfit istället. Jag hade velat ha en såndär riktig fuljultröja men det var stört omöjligt att hitta någon på stan i torsdag. Den här är ju faktiskt rätt fin ändå så på det sättet sprack ju hela min idé litegrann. Men jag kompenserar med pråliga, plingande kransar i öronen, en liten fånig tomteluva snett på huvudet och glitter-eyeliner och mascara. Fake it till you make it liksom!

Annars har största delen av eftermiddagen och kvällen gått åt till att stöka med julmat och hjälpa morsan i köket. Även om vi inte varit så många så är det en himla massa saker som ska fixas när det kommer till julbordet. Hej och hå! Det blev gott allting och en trevlig dag och kväll ändå.

Men oj vad trött jag är nu! Det tar på krafterna att fira jul och umgås med släkten. Framförallt när man inte riktigt är pigg till att börja med men inte har vett att ta det lugnt. Mitt eviga problem att jag biter ihop, håller masken och kör på istället. Så nu ska jag och mina havererande hjärnceller äntligen landa i soffan. Resten av kvällen ska ägnas åt att öppna julklappar, dricka te och äta julgodis.

Hoppas ni har haft en härlig dag med mycket god mat och julefrid.

 

Förresten!

Ni har väl inte missat de tidigare låtarna vi lagt upp? O Helga Natt  och Have Yourself a Merry Little Christmas finns att lyssna på. Vill ni höra mer av oss finns vi på Youtube också.

Julspelning, jobb och äntligen jullov

I måndags hade jag och Christoffer en himla trevlig och mysig spelning med vår duo Dur & Moll på en träffpunkt för pensionärer här i Uppsala. Jag gillar att spela på äldreboenden och liknande ställen, det är verkligen uppskattat och det är oftast så avslappnat och härlig stämning. Härligt när de sjunger med lite, fnissar när man skojar med dem och ställer frågor. Vi passade på att spela alla möjliga smöriga jullåtar som passar in såhär sista veckan före jul. Väldigt roligt! Både jag och fiolen hade tomteluva dagen till ära, något som roade många av tanterna. 

Efter spelningen blev det vila resten av eftermiddagen framför en julfilm på Netflix och försöka vila bort förkylningen som envisas med mig fortfarande. Sen sushi till middag som avslutning på en ändå himla bra dag.
Tisdagen var ännu mer förkyld och otroligt trött, mindre lyckat då jag skulle jobba på eftermiddagen och dessutom inte hade hunnit med att förbereda lektionerna. Men det fungerade ändå och det blev trevliga sista lektioner före jul.

 

Onsdagen var fullspäckad, gick i ett kör, och sa bara swish så var den otroligt långa dagen över. Först genrep kl 8 med stråkklasserna inför julavslutningen, sedan hem och äta lite lunch och ordna med en hel del praktiska saker, mail och sånt (mycket spännande förändringar på gång inför våren!). Sen var det dags att åka ner på stan för att möta upp Carol igen för möte, fika och sen en första träff med ett väldigt spännande projekt vi ska vara en del i under våren. Mer om det får bli ett eget inlägg, det är helt enkelt för häftigt för att inte få sin egen plats i rampljuset.

Idag var det julavslutning på skolan som stod på jobbschemat. Det är lite pyssel med allt kring det. Stämma 26 fioler, hålla ordning på tre omgångar med 7-åringar som ska upp på scen efter varandra och få fiol, stråke och komma på plats och sedan spela samma sak samtidigt. Hej och hå! Men det gick bra och de skötte sig verkligen över förväntan måste jag säga! Stolt fiolfröken!
Vi fick vara med och spela lite jullåtar till allsång lite spontant på slutet också i otroligt icke-fiol-vänliga tonarter. Väldigt roligt!

Sen var det bara pysslet kvar med att packa ihop alla fioler igen innan nästa avslutning skulle börja. Rätt storlek på fiol skulle hamna i rätt låda, rätt fiollåda skulle hamna i rätt hög för att fraktas tillbaka till rätt ställe och helt plötsligt stod vi där med en fiol utan låda. Har man inte tillräckligt med jobb så kan man ju alltid göra sig lite extra, haha! Men till slut fick vi ihop allting och både rektor och musiklärare på skolan var nöjda med elevernas (och vårt!) jobb så det var kul.

Efter jobbet åkte jag ner på stan för att inse att ungefär halva Uppsala måste ha tänkt samma sak som mig, att det är julafton snart och allt det sista måste panikhandlas. Efter en tidig lunch blev det några vändor i affärer, sedan en tur för att snoffsa till ögonfransar och ögonbryn (helt klart värt det för en sån som mig som annars har totalt genomskinliga ögonfransar!) och sedan fortsätta med julklappsletandet. Efter några vändor i diverse affärer lyckades jag ändå få alla julklappar färdiga och dessutom hitta en outfit inför julafton. Jag som inte i första taget frivilligt shoppar kläder, eller använder ordet outfit för den delen. Men outfit känns som en passande beskrivning, mer skojigt än fint kanske. Har man inte så mycket julkänslor får man helt enkelt skapa sig dem den drastiska vägen! Ni får se på julafton.

 

Nu firar jag jullov och att julklapparna är fixade med vila på soffan och titta på Ensam Hemma. Det var verkligen hur länge sen som helst jag såg den filmen så det var på tiden nu när den går på tv. Praktiskt med inspelningsbox så det går att titta senare och sedan spola i reklampauserna.

Några dagar i backspegeln

Jag har inte riktigt kommit igång med det där att blogga regelbundet än och jag vet nog inte riktigt än heller hur jag vill att bloggen ska vara. Det får bli lite till att pröva mig fram såhär i början för att komma igång igen helt enkelt tror jag. Tills dess blir det kanske några dagar i taget ibland i resume såhär.

Som i torsdags kväll till exempel, när det slog mig vilken lyx det faktiskt är att kunna kalla det här för jobb. Att spela jullåtar! Ibland har jag helt klart valt rätt karriär, även om det må vara kämpigt och motigt emellanåt också. 

I fredags var det mötesdags igen med Carol. Mycket möten, mycket spännande på gång och framförallt väldigt kul att få träffa henne så mycket. Vi avslutade med lunch igen innan det var dags att röra oss åt olika håll. Smidigt med asiatisk buffé, det är automagiskt mjölkfritt så jag behöver mest bara fundera över gluten och nötter.

Under eftermiddagen i fredags blev jag så himla trött, eller, jag har varit väldigt trött hela veckan. Mer än vanligt, och haft lite feber av och till (ja, även det lite mer än den vanliga halv-febern jag oftast går med). Så mamma beordrade sovmorgon för mig i lördags för att försöka få sova ut lite. Det är lite pyssel och en ständig sömnbrist att alltid behöva vakna kl 4 och kl 8 för att ta kortison och större pyssel nu sen jag under hösten behöver äta samtidigt som tabletterna. För att ändå kunna sova lite längre än till 7.30 som klockan annars står på varje morgon laddade morsan upp med dubbelt fika åt mig och ett ägg för att kunna sova några timmar till i hopp om att bli lite piggare. Snäll mamma och bra tanke! Men det blir många larm på mobilen när jag ska ha ”sovmorgon”!

Det hade ju varit himla smidigt om de extra timmarnas sömn hade gjort susen också och gjort mig piggare men icke. Istället insåg jag den väldigt hårda vägen mitt på dagen, när vi var iväg ut en sväng, att jag borde ha ökat kortisonet när febern var högre. Så det slutade med att mamma och pappa fick släpa runt på en otroligt luddig och snurrig dotter på Ica som inte hade många hjärnceller kvar på rätt ställe. Typiska tecken på för lite kortison, när jag knappt får ihop enkla meningar, världen snurrar, jag vet inte riktigt vad som är upp och ner och allting går långsamt. Så det blev några extra doser kortison och att bädda ner mig på soffan under täcket och kolla på film istället på eftermiddagen. Så kan det gå när man har Addison som kompis och bihang till livet.

Idag är jag än så länge ”bara” vanligt sjuk med feber, mensvärk/endovärk och lite allmänt hängig. Men dubbel dos kortison har än så länge gjort att jag hållit mig på banan på den fronten i alla fall. Alltid något! Men jag är lite fundersam för hur orken ska räcka till kommande dagar när jag inte mår så bra.

Christoffer kommer om några timmar för rep och imorgon har vi spelning mitt på dagen. Ska bli väldigt roligt men lite mer ork hade varit på sin plats. Kan man önska sig det i julklapp kanske? Det är dessutom väldigt mycket gott och blandat under veckan som kommer som jag gärna hade varit lite piggare inför. Både jobb, spelning, möten och en del andra roligheter. Håhå! Tur att jag tog mig en tupplur redan efter frukosten idag tror jag.
Alla knep är bra för att orka! Men nu måste jag öva!

En luciadag med många fioler

Imorse fick jag en halvtimmes sovmorgon för den första stråkklassgruppen skulle på luciafirande när de skulle haft lektion med oss. Skönt att få sova en halvtimme längre, det gör mycket på morgonen! När jag kom till jobbet tjyvkikade jag några minuter på luciafirandet innan det var dags att börja förbereda inför lektionerna. Mysigt att i alla fall ha fått se lite av ett luciatåg på riktigt och inte bara på tv. Sen var det dags att packa upp och stämma en massa små fioler. Närmare bestämt tretton stycken och de är inte helt glada såhär års nu när det blivit kallt ute. Sen rullar morgonen och förmiddagen på fram till strax efter klockan ett med att hålla ordning på en massa 7-åringar med varsin fiol. Det tar på hjärncellerna med allt ljud, att hålla rätt på 10-13 barn med fioler och försöka få alla att göra samma sak samtidigt utan alltför mycket kaos. Med varierande resultat från gång till gång och grupp till grupp. Både igår och idag har jag haft dagar då huvudet inte riktigt varit på min sida. Lite typiska kortisonsvaj-dagar, när binjurebarsvikten inte riktigt är på rätt humör. Inte sådär att jag varit jättedålig men jag får lite allmänt dålig verklighetsuppfattning, tiden rinner liksom ifrån mig utan att jag får något vettigt gjort och jag glömmer saker. I kombination med allmän trötthet, lite huvudvärk och seg i kroppen. Hjärncellerna pratar helt enkelt inte riktigt med varann som det borde vilket leder till lite lustigheter ibland. Jag har lärt mig att mest skratta åt det nu, det går inte att gräva ner sig för mycket i det.
Livet med Addison helt enkelt.

Det väger i alla fall upp lite att det har snöat de sista dagarna! Det gör att det blir lite mer julkänsla och så skönt att det är ljusare ute. Tänk om det kunde få ligga kvar över julen…! Var mysigt det vore! Men det är sådär på vippen att det regnar istället och det blir slask och sen fryser det på och töar lite och fryser på. Så det är knaggel och allmänt dåligt väglag. Hoppas att det kan få bli snö som ligger kvar lite längre för en gångs skull, det var så himla länge sen nu! Efter jobbet blev det luciafika och glögg med föräldrarna för att kompensera att jag inte fick min traditionsenliga luciafrukost till lucia på tv. Fira lite lucia måste man ju göra ändå!  Sen blev det en stund tillsammans med fiolen som har fått glitter dagen till ära. Förutom att spela lite skalor och annat nyttigt blev det mest julmusik. Dels för att öva inför spelningen på måndag men framförallt för att jag tycker det är så himla mysigt att spela julmusik. Som musiker känns det som att man inte riktigt får tycka om julmusik vilket känns så tråkigt. Det finns ju så himla mycket fin och rolig musik att både spela och lyssna på såhär års. Sen har det blivit en lugn kväll med god mat och titta på luciafirandet på tv. En del av det tyckte jag var bra men en del var tyvärr ganska platt och lika måste jag säga. Framförallt tyckte jag att barnen var så himla söta! Efter det blev det Jill’s veranda, så himla smidigt med inspelningsbar tv-box så det går att kolla på program lite när man vill. Det är väldigt mysiga, och ibland jobbiga, program som ger en annan bild både av musik, musiker och samhällsfrågor.
En lugn kväll helt enkelt, verkligen välbehövt en dag som denna. Men det har ändå varit en väldigt fin dag.

Amoll – Anna-Maria Lundström

Några fullspäckade dagar i Örebro

Lördagen gick i spexets tecken. Efter att ha vilat lite så piffade jag till mig och tog med mig en julklapp och min halvflaska med bubbel och rörde mig mot lokalen där kvällens sittning skulle vara. Jag lyckades tajma att bli lagom mycket sen så jag kom precis till när det mesta verkade dra igång. Typiskt mig att ha gott om tid och sen ändå få tidsbrist på slutet.

Det blev en otroligt rolig och trevlig sittning som alltid när det är spexfolk inblandat. Det blev mycket sång, mycket gyckel och många andra oväntade trevligheter. Och det är alltid himla bra mat även för mig som inte äter en del saker. Chokladmoussen var helt magisk! Den smakade som riktig chokladmousse vilket är ett väldigt bra betyg när det ska vara både mjölk- och glutenfritt. Det stående skämtet efter ett tag när maten skulle serveras blev att det var special för veganer, Anna-Maria och Sky. Jag är ganska van vid det här laget att min mat brukar bli namnmärkt så för mig var det inte så konstigt ändå. 

Söndagen började sömnigt efter lite för lite sömn men med en fin promenad till musikhögskolan. Först på schemat stod rep med Christoffer inför en spelning om en vecka. Det är alltid kul att spela med honom och jag är lite hemligt svag för julmusik så det blev några roliga timmar. Efter repet blev det en snabblunch där jag råkade springa ihop med Angelica i pentryt. Bra tajming för henne skulle jag träffa mer senare på eftermiddagen. När lunchen var uppäten bar det av vidare till datasalen för lite fixande med bandgrejer och arrande till spexet. 

Sen styrde jag stegen hemåt för att lämna fiolen innan det var dags att röra mig neråt stan för att möta upp Angelica och Adam. Vi började med fika och jag lyxade till det med både varm choklad på sojamjölk och en glutenfri, vegansk chokladboll. Det hör inte till vanligheten att hitta sånt som funkar för mig att äta! Men vi var inte direkt ensamma på fiket, eller på stan för den delen, för det var dags för ett av de större jippona i Örebro.

Vi trängde ihop oss på Stortorget med 25 000 andra som var taggade på att starta julfirandet. Det var nämligen dags för O Helga Natt som spelas in på Stortorget varje år och sen visas på julafton på tv4. Jag har bott i Örebro i, det måste vara fem år nu, och har aldrig varit på O Helga Natt tidigare. De första åren visste jag nog faktiskt inte att det fanns ens och för ett par år sedan då jag hade planerat att gå blev det inställt för att det var storm och scenen höll på att blåsa bort. Väldigt snopet både för mig och för de stackars artisterna som hade laddat och förberett för att vara med. Men nu var det alltså äntligen dags och det var första gången för Angelica och Adam också.

Det var väldigt bra och trevlig stämning i publiken och vi fick förvånansvärt bra platser med tanke på att vi stannade inne i värmen så länge vi kunde. Rätt som det var en stund innan det skulle börja så måste de ha öppnat någon avspärrning längre fram för vi fick flytta fram närmare 50 meter utan att ens behöva trängas! Inte så tokigt!

Mysigt att få lyssna på julmusik! Både Alcazar och Boris René var väldigt bra tycker jag och P4 Örebros lokalartist gillade jag också. Kul med lite allsång också! 

Vi avslutade med att värma upp oss lite på sushirestaurangen som ligger på Stortorget och fick lite middag i oss också. Så mysigt att få träffa både Angelica och Adam när jag var i stan. Det blir alldeles för lite jag ser av Angelica nu när jag mest är i Uppsala. Ja, av alla mina Örebrovänner för den delen. Varför går det inte att vara på flera ställen på samma gång? Vi fick i alla fall träffas en vända nu och det var himla god sushi. Rena konstverken, kändes nästan synd att äta upp det. Adam beställde någon lyxsushi och fick alla möjliga sorters fisk och de var piffade med topping uppepå av olika slag. Helt klart avancerad och tjusig sushi!



När vi hade ätit klart lyckades jag tajma det så himla bra att jag precis hann med bussen hemåt. De går inte mer än en gång i timmen på söndagkvällar så det hade varit segt att missa den. Väl hemma kröp jag ner i sängen med fika och kikade på början av en film och fick äntligen vila lite. Lång dag, lite för lite sömn och dessutom mensvärk/endovärk så kroppen skrek verkligen efter vila.

Idag åkte jag tillbaka till Uppsala igen och det blev mer och mer vinter ju längre jag åkte. Det började snöa lite redan när jag var på väg till bussen men sen blev det mer och mer ju närmre Uppsala jag kom. Sen har det fortsatt snöa så det är faktiskt ett litet snötäcke utanför nu! Tänk om det kunde få ligga kvar fram till jul? Eller i alla fall fram till lucia. Vad mysigt det vore!

Tre väldigt olika dagar

Den ena dagen är verkligen inte den andra lik i mitt liv just nu.
I torsdags hade Carol och jag ett möte som gav oss båda en så himla bra magkänsla. Hoppas verkligen att det blir något vettigt och bra av det hela. Det vore verkligen så kul och något som skulle vara bra för både henne och mig just nu tror jag. Vi firade det hela med att fika på MoeJoe’s efteråt och jag lyxade till det med en julkaffe med pepparmint och choklad och en (jättedyr!) glutenfri macka. Hur ofta har de både mjölk- och glutenfritt bröd liksom?! Det var den första skvätten kaffe jag druckit på nästan ett halvår nu. Helt galet, och det var så himla gott!

Eftermiddagen ägnade jag åt att fixa med en massa datorjobb och ett skypemöte. Sånt där pyssel som måste bli gjort också. Fixa med arr av låtar, svara på meddelanden, ordna med hemsidan och allt möjligt nödvändigt. En produktiv och väldigt pepp dag trots spöregnet precis när jag var ute på förmiddagen. (Vad hände med snö i december?!) 
Fredagen var en trött dag. Både vädret, kroppen och själen var trött, ibland har man sådanna dagar helt enkelt. Men det blev ändå ytterligare ett intressant möte på förmiddagen. Det är mycket möten nu de här veckorna. Spännande saker på gång! Kul när det händer grejer och det är alltid intressant att knyta nya kontakter. Tröttheten vann över produktiviteten så det blev en kopp te på ett kafé med Carol efter mötet istället för att vara duktig och åka hem och göra nyttiga saker. Men vad vore livet utan vänner? Så det blev väl spenderad tid ändå!

När jag kom hem var det dags för lunch och förbereda inför jobbet på eftermiddagen. För jag skulle vikariera för en kollega på Kulturskolan som skulle vara ledig. Det var med lite skräckblandad förtjusning, för ett par av hennes elever är duktiga och spelar rätt avancerade saker. Utmanande att hoppa in med kort varsel och utan att ens ha fått noter innan på styckena de spelar. Men alla elever jag träffade var himla gulliga och lätta att jobba med, både de yngre och de lite äldre, så det blev en väldigt trevlig eftermiddag. Det var dessutom otroligt roligt och stimulerande att få undervisa på lite mer avancerad nivå, även om jag kände att jag hade kunnat göra ett bättre jobb om jag hade haft chansen att få spela igenom styckena i förväg.

Vilken lyx det är att få ha samma elev i en hel timme! Vad mycket man hinner med utan att behöva stressa! Fiolfrökenlyx på hög nivå! 20 minuter går oftast alldeles för fort även om det är nybörjare.
Nu är jag pang bom helt plötsligt i Örebro igen en sväng över helgen. Så spontant som jag fick det att låta är det visserligen inte, det har varit bestämt sedan länge. Det är pysselhelg med spexet och jag ska passa på att träffa lite annat folk också när jag är här. Hittills har jag, förutom resan hit, hunnit med spexlunch, möte med min bandchefspartner, vara en stund på manusuppläsning och sedan hälsa på nere i katakomberna bland förråd och kostymförråd tillsammans med scenografcheferna innan jag fick skjuts hem för en stunds vila.

Ikväll är det den årliga julfesten med spexet så det är strax dags att hoppa i finkläderna och snoffsa till mig litegrann inför det. Men det var väldigt skönt att hinna hem och vila en stund mellan. Kunna fika i lugn och ro och få vila både kropp och huvud lite. Jag är så förkyld idag igen så orken är inte riktigt på topp. Men det ska bli kul med lite sittning och fest ikväll även om jag räknar med att röra mig hemåt innan det blir alltför sent. Det är trots allt en ganska fullspäckad dag imorgon också. 

Att öva på tålamodet

Om det är något man får öva rejält på som fiolfröken ibland så är det tålamodet. Ibland gäller det vissa lite knepigare elever men alltför ofta nästan tycker jag att det som kräver mest tålamod är föräldrarna.

Arbetsdagen idag startade med att jag en kvart innan jag skulle börja undervisa fick veta att den första eleven inte skulle komma. Eleven efter har inte dykt upp på hela terminen och jag fick veta igår att hon har slutat. Det innebar alltså att jag var en timme tidig. Tjohoo! Dessutom hade jag glömt pennfodralet hemma med alla blyertspennor (för att kunna anteckna i elevernas noter) och de andra pennorna för att kunna planera färdigt december i min buller journal när jag fick extra tid över.

Det finns också föräldrar som är med på lektionerna och kanske har lite väl mycket åsikter om saker. Det är en väldigt fin balansgång att hantera på bra sätt. Sen finns det såklart de föräldrar som är helt fantastiska också att ha med på lektion och stöttar och peppar.

Nu ska jag i alla fall låta kropp och huvud vila resten av kvällen och ladda inför en väldigt tidig morgon imorgon. Fiollektioner med förstaklassare står på schemat. I grupp. Ca 10 stycken sjuåringar med varsin fiol på samma gång. Det blir ungefär så galet som det låter. Haha!

Första adventsfirande och en produktiv och pepp dag


Igår var det första advent. Helt galet att tiden har gått så fort att det redan är advent och december! Vart tog hela hösten vägen? Det blev i alla fall adventsfika hos moster och oj vad mycket fika och gott det fanns där! Det var glögg och små smörgåsar och bullar och kakor och allt möjligt annat. Det hela avslutades med att vi fick mat också. Inte så tokigt. Att få träffa släkten var himla trevligt också.
Idag åkte jag ner på stan på förmiddagen och parkerade mig på Wayne´s med en kopp te, datorn, hörlurar och min bullet journal och fick i alla fall en hel del gjort. Det är ganska skönt att sitta någon annanstans och jobba istället för hemma, det känns på något sätt som att jag blir mer produktiv då. Kanske inte så konstigt ändå.

Framåt tolvtiden kom Carol och mötte upp mig för då var det dags att äta lunch! Väldigt kul att få träffa henne igen och vi åt god mat på Amazing Thai. Inte så tokigt! Efter en sväng förbi musikaffären landade vi på Espresso House för att göra slag i saken i våra nya, galna idéer och projekt inför framtiden. Väldigt spännande och kul! Vi gick båda hemåt sen fulla av pepp och glada idéer och visioner. En typiskt bra eftermiddag och jag fick mig en otroligt god kopp varm choklad gjord på sojamjölk.

Det finns helt klart fördelar med att vara mer i Uppsala nu. Att kunna träffa både släkt och vänner här mer är väldigt roligt även om jag saknar många i Örebro. Men dit blir det en tur igen nu till helgen.

Decembermys och fioldejt

Det gäller att ta vara på det fina i alla stunder. Jag behöver gå upp och få i mig frukost senast klockan åtta på morgonen vilket inte alltid känns sådär superkul kanske en lördagmorgon. Men jag har börjat se på det som en en lugn och mysig stund istället för något nödvändigt ont. Det gör det så mycket lättare. Framförallt nu i december när det är frost på taken (och på min lilla röda bil som står där nere) och det långsamt börjar bli ljusare ute i takt med att jag får äta min frukost i soffan framför julkalendern med tända ljus. När jag är i Uppsala så bor jag hos föräldrarna och de har lagt sig till med senare sovvanor än vad jag har numera så jag får en stund helt för mig själv på morgonen och det är så skönt och mysigt. Det har blivit en stund som jag verkligen har börjat uppskatta och ta tillvara på.

Idag kom tröttheten ikapp mig lite efter frukosten. Jag skulle bara titta färdigt på slutet av avsnittet av Outlander som jag kikade på efter julkalendern. Trodde jag ja, för jag vaknade strax före lunch lite lagom förvirrad. Men det var nog välbehövt att få någon timmes sömn till för jag kände mig mycket piggare efter det. Eftermiddagen ägnades åt att fixa med en del saker med bloggen, en del andra datorgrejer och att röja upp lite hemma. Sånt där som behöver göras, det också. Men före middagen fick det bli en välbehövd dejt med fiolen istället. Det har blivit så dåligt med spelandet på sista tiden, under alldeles för lång tid faktiskt. Men nu börjar jag få tillbaka lusten att spela lite mer känner jag så jag hoppas att det ska bli ändring på det i fortsättningen. Idag blev det främst julmusik, det är ju trots allt första advent imorgon så jag tyckte att det passade bra. Sen är det ju himla trevligt med julmusik, bra för själen. 🙂

Dagen avrundas i soffan framför tvn med Moraeus med mera och sen Grantchester, självklart med en stor kopp te och kvällsfika. Himla bra musik ikväll som är med på Moraeus. Orsa spelmän är såklart lite av favoriter för mig men sen blev jag väldigt positivt överraskad av Good Harvest som missat helt innan och även Lisa Miskovsky som jag inte lyssnat så mycket på. Alltid kul att hitta nytt att lyssna på!

Sushilunch och ett oväntat positivt besök

Ibland blir man positivt överraskad när man inte riktigt väntat sig det. Idag var ett sånt tillfälle. Det var dags för ett läkarbesök jag både längtat och dragit mig inför på endokrinmottagningen hos den nya läkaren jag fått där. Telefonkontakten jag haft med honom några gånger har varit positiv så jag hade ändå lite hopp om att det skulle bli bra. Men med tanke på hur uselt besöket hos läkaren innan var och med tanke på hur invecklat allt ändå är så var jag lite fundersam innan.

Så himla skönt att då faktiskt bli motbevisad när han visade sig vara både vettig, lugn och sansad och tog sig tid att svara på mina frågor ordentligt. Okej, allt hanns inte riktigt med och några saker kanske jag inte gillade svaren på men jag fick ett väldigt bra intryck av honom och han verkade veta vad han pratar om. Det som var lite av en besvikelse, om än inte så oväntat, var svaren angående att kunna få en kortisonpump som behandling istället för tabletterna jag nu tar fem gånger om dagen. Det är tydligen läkemedelsverket som sätter sig på tvären där. Men jag ska fortsätta kämpa för att få igenom det, jag ger mig inte!

Efter besöket på sjukhuset blev det en långlunch på stan med mamma. Det är lite av en tradition vi har att gå ut och äta sushi och dricka vin tillsammans men nu var det himla länge sedan sist. Väldigt trevligt och kul att orka komma ut lite mer igen. Det var god sushi som vanligt på det stället och vi kom efter den värsta lunchruschen så det blev en lugn och skön lunch. Efteråt tog vi en liten sväng på stan i lugnt tempo innan vi rörde oss hemåt. Det är så mysigt nu på stan med all julbelysning och julpynt som börjar komma upp överallt. Det enda som saknas nu är lite snö för att det faktiskt ska kännas som att december börjar imorgon.

Resten av dagen har blivit väldigt lugn. Förkylning och lite feber gör att det är vila som gäller och försöka kurera mig. För snart två veckor sedan, efter några dagar på sjukhus för problem med binjurebarksvikten till följd av magbesvär, kom jag hem med en dunderförkylning som fortfarande inte släppt än. Lite galet att man blir sjuk av att vara på sjukhus…