Föreställningshelg nummer två

Det var dags igen i helgen för föreställningar med spexet. Helg nummer två av tre. Jag var så himla glad att jag blivit i alla fall pigg nog att lyckas ta mig ur sängen och åka iväg till Örebro. Knepigt att bli sjuk som musiker! Så mycket fotande blev det inte under helgen men lite såhär såg det ut genom min mobil, det jag kom ihåg att fota.

Tåg- och teknikstrul

Efter nästan två veckor i sängen var det första gången på otroligt länge jag var ute när jag knatade iväg till bussen. Så skönt med frisk luft igen men jag måste erkänna att det var ganska kämpigt att ta mig iväg.

2018-03-11

Resan kunde gått smidigare. Det började med en försenad buss med blinkersproblem och sen såg jag redan på bussen att det var flera fel med tåget. Avstängt förbi Köping och spårfel mellan Arboga och Örebro. Hurra…! Men jag kom fram och blev bara drygt 45 minuter sen totalt.
2018-03-11

Angelica var snäll och hämtade mig på stationen och vi åkte och köpte lunch. Så skönt att få lite hjälp med hämtning och väldigt kul att hinna träffa henne en stund också. Vi åt hos mig och sen fick jag skjuts till aulan med alla grejer också. Så himla fint med bra vänner!

Efter att ha roddat i ordning i aulan och haft ungefär alla tänkbara ljudproblem (kändes det som) var det dags för föreställning! Det var mycket teknikstrul under fredagens föreställning men bortsett från det gick det ändå över förväntan måste jag säga. Jag var nöjd för alla toner som hamnade ungefär där de skulle med tanke på dagsformen. Haha!
2018-03-11
Efter föreställningen hade klockan hunnit bli mycket. Så det blev raka vägen hem och stupa i säng med lite snabbfika. Så skönt att få skjuts med Sky så jag kom hem snabbt och smidigt! Jag hade nog inte klarat den här helgen utan all hjälp och pepp från vänner.

Bandwhiskey och pauspunsch

Förutom att vakna till vid sju och sleva i mig lite gröt i sängen så blev det sovmorgon för att orka med lördagen också. Skönt att få några timmars extra sömn! Sen var det lagom dags att ladda upp inför nästa föreställning. Det är intensiva helger när det är föreställningar såhär. Lunch och kaffe som uppladdning!

2018-03-11

Och lyxen att bli hämtad igen.
2018-03-11

Lördagens föreställning innebar att vår gitarrist hade med sig bandwhiskey igen. Så fantastisk grej! Det kan vara den optimala uppladdningen inför en föreställning! Bra medicin för min raspiga hals också. Men jag vågar inte dricka så många droppar för att ändå ha styrsel på fingrarna när jag ska spela.
2018-03-11

I pausen har vi det här som tradition. Sjunga Haralds punschvisa och dricka punsch. Väldigt kul och trevlig tradition! Det finns såklart både med och utan alkohol att välja på.

Lördagsföreställningen var garanterat publikrekord hittills. Inte alltför oväntat, det brukar vara mest publik den andra lördagen. Det är alltid roligare när det är mycket publik och när det märks att de är spexvana. Då blir det mycket omstarter och det händer mycket saker. Vi fick en hel del specifika saker riktat just mot bandet. Alltid roligt!

2018-03-11När föreställningen var slut fanns det inte mycket ork kvar i mig. Men oj vad kul det var och vad bra det blev ändå. Tekniken fungerade mycket bättre och jag kunde köra med distpedal där jag skulle. Det är så himla maffigt med mina solon! Både det feta hårdrockssolot och det smöriga musikal-fiolsolot jag har. Tänk vad kul det är med musik ändå och vilka fantastiska musiker jag får spela med!

2018-03-11

När de andra snoffsade till sig för att gå på sittning unnade jag mig en taxi hem istället. Taxichauffören tittade otroligt konstigt på mig när jag hoppade in i bilen alldeles grön i ansiktet. Haha! Efter att ha tvättat av mig färgen spenderade jag kvällen på soffan framför melodifestivalen. Men jag kan inte säga att jag egentligen kommer ihåg så mycket av det. Tvn stod mest på som sällskap medan jag åt och fikade lite. Totalt slut på hjärnceller då helt enkelt.

Har ni gjort något roligt i helgen? 

Det var min helg. Idag har jag bara tagit mig tillbaka till Uppsala igen, med mindre tågstrul den här gången. Kroppen är minst sagt mörbultad och trött så nu ska jag parkera mig i sängen istället. Men jag är så nöjd över att jag ändå lyckades vara med trots att jag legat sjuk så länge. Och att det gick så bra som det gjorde.

3 x medicin

Det är en förbaskat envis influensa det här. Nu har jag varit mer eller mindre sängliggandes i en vecka. Så trött på detta! Inte helt oväntat i samband med influensan så kom både bihåle- och lunginflammation som ett brev på posten. Livet med nedsatt immunförsvar… Det är tur att det finns medicin i olika form!

1. Antibiotika

Det kanske mest erkända i form av medicin just är antibiotikan. Tamiflun tog slut igår morse men i måndags fick jag en rejäl kur antibiotika också så nu har jag i alla fall slutat bli sämre. Det är snarare en aning lättare att andas nu när jag är inne på tredje dygnet med antibiotika. Det känns bara som att en elefant står på bröstet på mig nu istället för tre som tidigare. Haha!
2018-03-07

2. Sträcktitta på Outlander

Det gäller ju att ha något att fördriva tiden med när största delen av dygnet spenderas halvsovandes i sängen. Jag hade en hel säsong av Outlander som jag inte hade tittat på. Så när jag inte har tittat på diverse musikyoutubeklipp har jag strecktittat ikapp på säsong 3 av Outlander. Vad är bättre medicin än en snygg, rödhårig, naken skotte?
Nu är största problemet att säsong 4 inte kommer förrän i höst någon gång! Hur ska jag överleva fram till dess?!
Har ni tips på någon annan serie att titta på? 
2018-03-07

3. Fiol, choklad (och nässpray)

Men den absolut bästa medicinen var nog ändå idag när jag trotsade både hostan, tröttheten och huvudvärken och bäddade upp mig i sängen med fiolen. Abstinensen av att inte ha spelat på en vecka blev alldeles för stor. Lite långsamma skalor halvliggandes i sängen och sen spela bara för att det var roligt. För själen. Precis vad jag behövde just nu. Fiol, nässpray och choklad. Det gjorde framförallt susen för humöret även om jag blev trött.

Nej, jag vet, jag är inte riktigt klok som spelar trots att jag knappt orkar sitta upp. Men ibland måste man lyssna på själen också och inte bara kroppen. Musiker är nog ett släkte för sig. Haha! 2018-03-07

Hemma på min gata i Uppsala

I onsdags var det äntligen dags för något jag väntat länge på. Som jag skrev om i januari är det nu under våren dags för mig att flytta tillbaka till Uppsala igen på riktigt. Tillbaka till min alldeles egna lägenhet som jag har hyrt ut under mina år på vift. Tillbaka till Uppsala och skapa mig ett liv här efter nästan 7 år borta. Nu i onsdags var det som sagt dags. Jag fick tillbaka nycklarna och lägenheten är nu min på riktigt igen! Ja, min har den ju alltid varit såklart men nu är den min att bo.

Planen inför helgen var att börja fixa och packa upp en hel del köksgrejer och sånt men influensan satte stopp för det. Jag har dessutom lyckats dela med mig av eländet till både mamma och pappa så vi ligger jättesjuka hela familjen. Så mycket för den helgens lägenhetsfixande. Men! Bara vetskapen om att lägenheten finns där borta, 10 minuters promenad bort och väntar på mig känns så himla skönt och bra! Snart, snart, snart bor jag där igen!

Rundtur i nästan tom lägenhet

Jag tänkte att vi kunde kika lite på hur det ser ut där just nu. Jag hyrde ut den möblerad så det finns möbler men ingenting annat. Alltså väldigt tomt och innehållslöst för tillfället men oj så mycket utrymme för att få det fint och som jag vill ha det!

Vardagsrummet

Här har vi vardagsrummet! Skrivbord, bokhylla, tv med plats för mina gitarrer hängandes på väggen bakom och fönster + balkongdörr. På något sätt vill jag få till en bra arbetshörna i anslutning till skrivbordet för att kunna hålla på både med skrivbordsjobb och musikgrejer. Det hänger ju liksom ihop ganska mycket för mig. Hur återstår att se. 2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Soffan (med mammas jacka tjusigt slängd över schäslongen), soffbord och min gamla, gamla fåtölj som en gång i tiden var svart. Soffan behöver verkligen bytas ut, den går sönder mer och mer för varje år som går. Men jag älskar verkligen den sortens soffa. Stor och mysig att krypa upp i, så något liknande ska den ersättas med så snart som möjligt. Tanken är en bäddsoffa så jag lätt kan ha vänner på besök. Numera har jag alla mina vänner utspridda över landet känns det som så de måste kunna hälsa på. Fåtöljen får nog flytta ner i förrådet igen för att lämna plats för det gamla elpianot som står hos mina föräldrar. Hoppas verkligen att det får plats!
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Köket

Här är mitt stora, fina kök! Efter två år på internat med delat kök, 1,5 år i korridorsrum, ett halvår i Brasilien med delat allting och sedan drygt 2,5 år med ett pyttepyttekök ska det bli SÅ skönt att få tillbaka mitt stora, riktiga kök igen. Spana in alla skåp och bänkytor! Och det där mellan spisen och diskhon, det är min diskmaskin! Inga mer diskberg i diskhon! Inte behöva välja om jag ska koka ägg eller diska.
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Ett kylskåp i normal höjd och inte i golvhöjd som jag har haft de senaste åren. Så jag slipper sitta på golvet för att hitta det jag vill i kylen och sedan försöka ta mig upp igen när jag har en sämre dag med ont i magen/kroppen. Bara att öppna och titta in utan att ens behöva böja mig ner. Småsaker för andra kanske men en enorm skillnad för mig!

Och en rejäl matplats. Ja, den går dessutom att variera i storlek. Nu är matbordet utfällt så det är stort men det går att få hälften så stort genom att vika ihop det också. Funderar lite på om jag ska byta ut bordet mot det matbord jag har i Örebro nu. Det går också att anpassa storleken på men på ett lite smidigare sätt. Det kanske blir Örebro-köksstolarna också. De här är de gamla vi haft så länge jag kan minnas som jag snodde med mig när jag flyttade hemifrån för många år sedan. Lite nostalgi och de får kanske vara kvar just av den anledningen. 2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Sovrum och hall

Sovrummet är inte så stort men det får ändå plats en 140 cm stor säng som jag verkligen längtar tillbaka till efter många år i en smal 90-säng! Den ska få sig en ny bäddmadrass bara innan den är fit for fight igen. Ja, eller fit for sleep kanske passar bättre. Det finns ordentliga garderober mot väggen som man knappt ser också. Och den där konstiga, bruna hyllan som skymtar bakom byrån till höger ska bytas ut mot en av hyllorna jag har i Örebro nu som kommer passa så mycket bättre in där.
Ett riktigt sovrum igen med en stor säng! Lyxen i det alltså…!
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Det är här man kommer in till mig. Hallen med plats för många jackor och skor. När jag fortfarande bodde här så gillade jag att ha en massa andra jackor och skor på besök. Något jag ser fram emot igen. Fylla hallen med skor, och resten av lägenheten med en massa fina vänner och släktingar som jag inte träffat tillräckligt under de sista åren.
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Badrummet missade jag att fota men ärligt talat är det så litet att det knappt skulle fastna på bild. Haha! Däremot finns det en tvättmaskin med inbyggd torktumlare där inne! Det ska bli så himla skönt och lyxigt att komma tillbaka till. Att inte vara tvungen att springa upp och ner för trappor en miljon gånger till en tvättstuga för att sen ändå inte hinna få all tvätt torr. Nu kan jag tvätta någon maskin då och då istället och sånt som går att torktumla kan dessutom bli torrt på direkten.

 

Märks det att jag är pepp på att få flytta hem igen? För det är så det känns nu. Jag får komma hem igen. Hem till min lägenhet och hem till Uppsala. Efter nästan sju år borta är det hög tid. Det känns i varenda millimeter av mig. Framförallt nu när jag varit här ganska länge men bott hos föräldrarna för att jag fick jobb här.

Paus för influensa

Jo, men varför inte fortsätta den här vintern med att avverka alla de där vintersjukdomarna som jag vanligtvis inte riktigt brukar syssla med? Jag brukar ju snappa upp både den ena och andra förkylningen och bakterien. Varken vinterkräksjukan eller den riktiga influensan hör dock till min standardrepertoar när det kommer till sjukdomar. Efter att ha avverkat vinterkräksjukan i höstas är det nu är det dags för influensan. Såklart.

Jag har varit lite halvkrasslig ett tag och i onsdags kände jag mig lite sämre men ändå inte ordentligt dålig. På eftermiddagen kände jag sen hur jag kroknade och jag mådde rätt dåligt under kvällen. Men det är inget mot hur jag mådde igår. En blandning av influensa och att jag inte hann möta upp med ökat kortison. Det fattade jag såklart inte riktigt i tid.

Infektionsakuten

Mamma ringde CF-mottagningen som än en gång bidrog med bra hjälp. Tyvärr inga tider lediga hos dem men skickade ner mig till akuten. Där fick jag inte komma in med misstänkt influensa så det blev åka truck vidare till infektionsakuten istället. Så mycket bättre! Istället för att troligtvis behöva sitta 10 timmar bland en massa andra sjuka blev jag färdig på några timmar och fick eget rum direkt.

Efter en drös provtagningar konstaterades det väldigt snabbt att det var influensa typ A som är största boven i detta. Såklart den mer ovanliga och ”värre” varianten. De tog en del andra odlingar för att utesluta andra bakterier till följd och jag fick Tamiflu utskrivet med tanke på mitt usla immunförsvar. Himla snabbt och bra bemötande på infektion måste jag säga!

Nu blir det ordentlig vila ett tag för att bli av med detta! Igår morse tänkte jag att jag bara var lat som inte riktigt klarade av att jobba. Nu känns det lite mer rimligt att faktiskt bädda ner mig i sängen och sova, kolla serier och dricka te.
Sån himla tur att det inte är spexföreställningar den här helgen!

2018-03-02

Har ni några bra Netflix-tips? Gärna något väldigt lättsamt som inte kräver så många hjärnceller. 

En intensiv men otroligt bra helg full av spex

Oj vilken vecka och helg det har varit! Fullt upp verkligen med en massa spexgrejer. Men det har varit så roligt ändå. Tur att spex är bra och härliga saker! Häng med på hur det såg ut genom min mobil! Det blev några bilder ändå.

Genrepstorsdag

På förmiddagen hade jag Christoffer på kaffebesök för att både passa på att träffas en sväng och för att smida framtidsplaner för vår duo. Alltid lika trevligt, roligt och motiverande att ses. Så himla roliga idéer på gång!

Torsdag under aulaveckan innebär genrep. Även om det inte är riktig föreställning så är det ändå en liten publik och allting förväntas att gå bra och bli som det ska. Alltid lika spännande!
Det hela gick ändå över förväntan och jag var peppad men otroligt trött när jag kom hem. Då var den stora frågan: hur tusan får jag bort allt smink? 

Premiärfredag

Så var det dags! Fredag och premiär! Jag laddade med att äta en tallrik gröt i sängen och sen faktiskt sova några timmar till. Extra sömn kändes verkligen som den bästa uppladdningen för att orka med föreställningar två kvällar i rad efter två kvällars sena rep. iPaden fick vara frukostsällskap. 
När jag sen vaknade igen hade jag ett missat samtal. När de ringde igen en stund senare visade det sig att det var blombud på gång. Egentligen skickade till aulan där vi har föreställningarna men eftersom jag skulle vara hemma fram till kl 14 så hann de komma med blommorna hem till mig istället. 
I det långa blompaketet fanns dessa otroligt fina rosor från mamma och pappa. Så himla fina och verkligen gulligt av dem att skicka blommor som pepp och lycka till med premiären! Världens bästa föräldrar helt enkelt! Är det några blommor jag är svag för så är det röda rosor. När jag väl kom till aulan på eftermiddagen gick allting i ett hela tiden. Fullt upp med sminkning, soundcheck, rep och andra förberedelser. Sen var det helt plötsligt dags och oj vad roligt och bra det blev!

Efteråt var jag en otroligt trött men extremt nöjd bandchef! Vilket bra band vi fått ihop och alla som har med hela produktionen att göra är så bra och fina! Pepp verkligen!

Jag har haft turen att få skjuts hem varje kväll men det vore lite roligt att se hur många jag skulle skrämma längs vägen om jag hasade mig hem såhär strax före midnatt. Haha!

Omladdning för lördagsföreställning

Efter att ha sovit lite och gjort en repris från fredagen med frukost i sängen och några timmars extra sömn igen så var det dags för lördagsföreställningen. Den är tidigare på eftermiddagen så vi skulle vara på plats redan mitt på dagen. Alla var peppade och nöjda efter en bra premiär så vi fick några lagom uppmuntrande ord från regissören om att nu fick vi minsann inte slappna av och börja göra misstag när det gått så bra på premiären. Haha! Såklart sagt med glimten i ögat.

Men även lördagens föreställning gick bra! Lite fler i publiken och det kändes som att allt gick ännu bättre faktiskt. Skönt att börja med två föreställningar som gått bra. Det är så otroligt mycket roligare att spela nu än förut. Det går inte att jämföra. Det visar hur mycket inställningen till saker och livet i allmänhet spelar in. Jag blir så motiverad att fortsätta jobba i rätt riktning med allt när jag märker positiva skillnader trots att det är otroligt tufft med rehabprogrammet.

När föreställningen var färdig skulle vi plocka undan alla våra bandgrejer och rodda undan allt vårt. Nu är det två veckor till nästa föreställningshelg och vi behövde rodda ner allting. Men på ett sätt väldigt skönt att vi fick allt vårt fixat direkt så vi slapp komma dit på söndagen för att städa.

Supermanombyte och premiärsittning

Sen var det dags för en total makeover på en trång toalett. Försöka få bort all färg och bli i alla fall hyfsat festfin. Det var dags för premiärsittning!

Våra fina toastar för kvällen, och även mina bordsgrannar vid sittningen, Oskar och Tova. Oskar är min bandchefskompanjon och Tova är flöjtist i bandet. Så fint att få sitta med dem! Sen har vi våra regissörer som höll tal. Det hände såklart en himla massa annat också under kvällen men det var inte så mycket mer än det här som fastnade i mobilen. Jag hade fullt upp med att skratta och ha trevligt.

Mat fick vi också och det här var min varmrätt! Väldigt gott!

När själva sittningen var slut och de andra laddade upp för att dansa började jag samla ihop mina saker för att röra mig hemåt. Det var mer än tillräckligt för min del. Jag var otroligt nöjd över att ha orkat vara med såpass länge ändå!

Såå trött när jag kom hem men så otroligt nöjd över hela helgen! Fy vad fint det är med spex och allt kring det!

Två nya medaljer har jag fått till mitt ordensband dessutom. En för årets produktion och en för att jag är bandchef. Det börjar bli fullt nu på bandet! 

Trött resdag

Söndagen var otroligt trött, av ganska förklarliga skäl. Jag sov väldigt dåligt trots att jag var så trött när jag kom hem. Jag var nog så full av alla intryck från helgen att jag helt enkelt inte kunde varva ner ordentligt.

När jag väl packat ihop mina saker och fixat det som behövdes fick jag några minuter över. Det var så himla fint väder när jag satt och väntade på bussen. Sol och verkligen vårkänslor ute. Så härligt! Tyvärr försvann det ju närmre Uppsala jag kom och det var ganska stökigt och mycket folk både på tåget och bussen. Men jag kom fram tillslut och fick vila resten av kvällen. Skönt och välbehövt! 

Det var min helg med spex! Så fin och bra på alla sätt och även om det tog enormt mycket energi så gav det desto mer tillbaka. Väldigt nöjd över att ha lyckats ransonera och prioritera energin och orken så att jag klarade av allting så bra som jag gjorde. En seger bara där!

Det senaste modet när det kommer till smink?

Det är inte ofta jag kommer att göra inlägg som handlar om smink men idag får det nästan bli en dagens sminkning. Såhär snygg har jag varit hela kvällen. Att vara alldeles grönbrunmålad i ansiktet är väl fullkomligt normalt när det är rep?
I alla fall när det är full uppladdning och rep inför premiären av spexet som är på fredag.

Ikväll var det genomdrag av hela föreställningen med full sminkning och klädsel även för oss i bandet. Väldigt spännande! Vi är ett träsk om det inte syns. Haha! Himla roligt att vi i år får vara med mitt på scen och faktiskt vara en del av dekoren. Förra året satt vi gömda på sidan av scenen och skulle helst synas så lite som möjligt.
Nu har jag precis landat i sängen med en kopp te för att varva ner lite. Det har varit en väldigt lång dag och kväll men genomdraget gick ändå på det stora hela rätt bra måste jag säga. Jag spelade inte riktigt på topp och var ganska trött och sliten men det gick ändå bra det mesta tycker jag. För att vara ett första ordentligt genomdrag såhär så känns det bra inför genrepet imorgon och premiären på fredag.

Nu ska jag vila och ladda batterierna inför imorgon helt enkelt. Dricka mitt te och sen äntligen sova.

Ett skepp kommer lastat

I torsdags var det äntligen här! Paketet från Thomann som jag väntat på. Det är verkligen som julafton att få paket därifrån! Postkillen såg lite road ut över min lycka när han kom med paketet. Haha!

Vi måste ju kika lite på vad det var jag väntat på, eller vad säger ni? Är ni beredda på lite musiknörderi?

Det här mötte mig när jag öppnade kartongen och slitit bort tre lager plast. Så spännande! Vi kikar lite noggrannare på allting tycker jag.

Den här manicken ska bli så kul att testa ordentligt! Det är en metronom som man sätter på handleden, eller annat ställe på kroppen (tex ben, överarm eller där det passar bäst), som vibrerar och blinkar istället för att klicka. Det verkar vara ett så himla bra sätt att öva på! Slippa det irriterande klicket och dessutom få in rytmen i kroppen på ett helt annat sätt. Appen som man använder till verkar dessutom riktigt bra. Det går att spara låtar i rätt tempo och ställa in allt möjligt så det ska gå smidigt att använda. Jag återkommer mer om den när jag hunnit prova den ordentligt.

Det här var egentligen den främsta anledningen till att jag klättrade på väggarna i väntan på paketet: nya strängar! Det är framförallt de röda som behövdes akut till elfiolen. Spexföreställningarna närmar sig med stormsteg (premiär på fredag!!) och jag insåg att strängarna som satt på var helt slut. Dessutom hade jag inga reservsträngar om någon skulle gå av. Panik typ! Lyckades däremot inte hitta någon C-sträng i fiollängd så det blev bara fyra nya. Projektet att få tag på den C-stäng jag vill ha fortsätter… Lättare sagt än gjort tyvärr.

Det blev nya strängar till alla fiolerna, både elfiolen, den akustiska och violan. Ny sort dessutom för allihopa så det ska bli väldigt kul att testa! Jag får alltid sån beslutsångest när jag ska köpa nya strängar. Ska jag testa något nytt eller satsa på ett säkert kort som jag vet att jag gillar? Den här gången blev det till att testa helt nytt. De ska allihopa ha ganska varm och mjuk klang vilket jag gillar. Warchal-strängarna är lite speciella, framförallt E-strängen till fiolen (kanske även A-strängen till violan) är spiralformad i ena änden innan man sätter dit den. Det ska vara något special som gör att det inte ska gnissla och bli oljud från den strängen. Framförallt E-strängen brukar annars kunna vara lite kinkig ibland att spela på. Det gäller att ha kontroll på stråken och strängväxlingarna, annars kan det gnissla. Ska bli kul att se om det blir skillnad!

Jag kunde inte låta bli att slänga med ett nytt harts också som jag läst ska vara bra. Den ständiga jakten efter ett bättre harts… Har köpt flera olika nya de senaste åren men det slutar ändå med att jag går tillbaka till det gamla jag haft. Inget annat har helt enkelt givit samma grepp och ton som jag gillar.
Det ska bli så kul att testa allting ordentligt! Det blir lite i taget, främst med tanke på att jag har ganska lite tid de kommande veckorna med allt med spexet, jobb och livet. Lite i taget helt enkelt. Strängarna till elfiolen har redan fått flytta på fiolen och herregud vilken skillnad det blev! Helt galet, och de är inte ens inspelade ordentligt än. Så taggad!

Det kommer nog bli en del inlägg nu med musikgrejer. Så mycket som händer på den fronten. Både nyköpta saker och att det är sånt som all min tid går åt till nu. Eller ja, jag håller ju alltid på med musik på olika sätt men nu är det repvecka med spexet så det blir extra intensivt. Och det absolut mest peppande som hänt den här veckan har jag inte ens kommit till än! Men det förtjänar verkligen ett eget inlägg! Så galet och kul! Tjohoo!

Några dagar i backspegeln

De sista dagarna har inte riktigt blivit som jag hade räknat med. Kroppen och jag har lite olika åsikter om livet just nu och det visar sig mer vissa dagar än andra. Men jag tänkte att vi kör en liten sammanfattning av de sista dagarna nu helt enkelt! Det blir väl bra? 🙂

I helgen var det dags att pyssla ihop en ny veckoplanering i min bullet journal. Jag gick tillbaka till en grundplanering från tidigare och har aktivitetsschemat separat igen. Det blev lite mer tydligt att dela upp det så kände jag. 

I lördags, eller det var nog i söndags när jag tänker efter, så blev det sushi till middag. Från mitt favoritställe. Det kan bli farligt att flytta tillbaka till min lägenhet igen, då är det bara 10 minuters promenad dit.

Jag var förresten dit i lördags! Till min lägenhet! För att titta till lite inför flytten tillbaka. Planera lite inför vilka möbler jag ska ha med mig från Örebro och liknande. Golven ska nog få sig en uppfräschning innan jag flyttar dit också. Mindre jobb att göra innan alla mina andra saker kommer dit igen.
Väldigt konstig känsla att komma dit och veta att jag om bara någon månad kommer att bo där igen! Så himla peppad! 

En lugn vecka

Mamma har som tradition att dela med sig av mitt horoskop finns i hennes veckotidning. Antingen läsa upp det för mig eller skicka det som sms om jag inte är hos dem. Den här veckan trodde jag först att hon skämtade när hon läste det. Det var lite väl mycket som passade in just nu. Jag trodde först att hon hittade på allting. Ytterligare ett tecken på att jag behöver ta det lugnt just nu tror jag. Haha! 

I måndags kom jag hem från rehabdagen och kraschat på soffan med feber. Jag insåg att det nog var hög tid att kolla upp febern jag dragits med den senaste veckan och det annorlunda rasslandet från luftvägarna. Än så länge får jag vara kvar på CF-mottagningen och de är verkligen fantastiska där. Pang tjoff hade jag en tid hos både läkare och sjukgymnast bara några timmar senare och kom därifrån med antibiotika. Tydligen lät det inte så bra neråt lungorna. Så himla skönt att slippa argumentera och bråka med en husläkare som inte förstår läget utan direkt fick relevant och bra hjälp från en specialist. Det hör inte till vanligheten!

Jag har fått inse att det inte är rimligt att pressa kroppen mer i det här läget så det har inte blivit något jobb nu i veckan. Sjukanmäla och vila istället. Kroppen tackar och tar emot istället för att bli tvingad att jobba med feber och arga lungor. 

Kreativ feber

Men inget ont som inte har något gott med sig. Febern gjorde att hjärnan kom på den ganska galna idéen att modifiera elfiolen med en annan hakkopp. Jätteknasig idé egentligen då den andra inte går att ta bort. Det är standardmodellen på hakkopp som sitter på, som tyvärr inte passar många alls. Och definitivt inte min långa hals och svajiga axlar. Jag har försökt ändra med axelstöd och försökt vänja mig vid att spela på den ändå men har bara fått mer och mer ont i axlarna och kroppen. Otroligt frustrerande, jag har så gärna velat bli bra kompis med elfiolen! Frustrationen har bara ökat ju mer jag ansträngt mig.

Så i måndags kväll dök idéen upp att testa att sätta dit en av de gamla hakkopparna ändå. Även om det inte går att ta bort den som redan sitter där. Sagt och gjort. I tisdags förmiddag, efter lite pillande och meckande, fick jag dit den och provade.
Hallelujah!
Resultatet blev inte alltför långt ifrån hur det är på mina akustiska fioler! Dessutom ser det inte alls så konstigt ut som jag hade trott. Vet man inte om hur det ska se ut tänker man nog inte ens på det.

Det går så himla mycket bättre att spela när jag får upp fiolen bättre och slipper kämpa emot att den glider ner hela tiden. Bättre ergonomi och position på fiolen = bättre fiolspel. Såklart lite att öva in och vänja mig vid det nya men hurra! Sån enorm lättnad att ha kommit på en bättre lösning! Det tål att finslipa men det här underlättar verkligen inför de kommande veckorna med spexet. 

Nattsuddande

Idag har det mest blivit skrotande hemma och ett naprapatbesök för att få lite mer ordning på mina axlar. Natten var ingen höjdare efter att ha varit vaken flera timmar med väldigt ont i magen. Det är ingen höjdare att få så ont mitt i natten, allting har en förmåga att kännas mycket värre än det gör på dagen. Så jag och kroppen har haft lite olika åsikter om livet idag helt enkelt. Men jag måste ändå säga att jag har blivit lite bättre på att faktiskt vila.
Nu blir det snart sova och hoppas på en lugnare natt med några fler timmars sömn.

Sammanfattning från tidigare:

Några dagar i backspegeln i december

Bach som man inte får spela Bach

Som jag sagt förut hade jag aldrig någon ordentlig trotsålder när man skulle ha haft det. Så jag tar igen det nu när jag närmar mig 30 istället helt enkelt. Bättre sent än aldrig tänker jag. Varför göra som alla andra när man kan pröva nya saker?

Vad passar bättre en söndag i pyjamasbyxor än att spela lite Bach? Bach är alltid bra att spela, det kan nog varenda musiker intyga. Men jag kan tycka att det på ett sätt är lite tröstlöst att spela Bach för det går liksom inte att göra rätt. Alltid finns det någon som har åsikter på tolkningar hit och dit. Hur man ska spela det och hur man borde spela det. Hur det förväntas att göras helt enkelt. Alla dessa ord på samma gång som jag är lite smått allergisk mot.

När fel blir rätt

En nästan-trettiåring i trotsåldern med en elfiol med roliga effektpedaler. Som fått lite identitetskris och fått för sig att det är himla ballt att vara elgitarrist. Det kan ju bara sluta på ett sätt. Typ så långt ifrån som Bach ska och borde spelas.

Såhär går det då. Elfiol. Distpedal. Pyjamasbyxor.
Hur man inte ska spela Bach. Då kan det ju helt enkelt inte bli fel. Fel och fel måste ju bli rätt.

Trevlig söndag på er!

Att gå utanför sin trygghetszoon

Ibland behöver man göra saker som utmanar en. Som gör att man går utanför sin normala trygghetszoon. Något jag alltid varit lite rädd för och undvikit så gott det går är trummor och slagverk. Ja, det mesta som har med rytmer att göra egentligen. Just kombinationen rytmer och koordination går inte riktigt ihop i mitt huvud. Men nu har jag kommit till det läget att jag vill göra allt i musikväg som är nytt och annorlunda. Allt som utmanar mig på det ena eller andra sättet.

Så i måndags när vi inte hade något annat att göra på Loud Grrrl så hängde jag på mig elbasen och bad Carol att säga åt mig hur jag skulle spela under tiden hon spelade trummor. Rätt som det är hade vi Amanda där också som freestyle-rappade till. Så himla tufft!

När mitt högra pekfinger hade fått nog av de tjocka bassträngarna hoppade jag över på trummorna istället. Där kom den stora utmaningen! Jag kan liksom höra i huvudet hur jag vill att det ska låta och vet i teorin hur jag ska göra. Men att sen få händer och fötter att samarbeta och faktiskt göra som jag vill är en helt annan sak…! Jag måste nog erkänna att jag aldrig riktigt givit det en chans och haft tålamodet att testa mer än ett par minuter innan. Som med allting kräver ju även trummor att man övar. Carol hade tålamod och stod en lång stund med lagom små delar för att jag till slut lyckades få ihop ett enkelt fyrtaktskomp med båda händerna och en fot. Den känslan alltså… Hurra!
(Ja, jag vet att det är sånt som de flesta musiker kan i sömnen, men för mig och min usla koordination var det en stor seger!)

Utmana sig själv

När jag hade fått sitta ett tag gick det faktiskt riktigt okej! Så då blev det både bas och gitarr till. Så himla roligt! Men det är så ovant att vara den som måste hålla takten och vara stabil. Jag är van och bortskämd med att kunna luta mig mot en stabil trummis och basist och nu skulle jag helt plötsligt vara en del av den grunden. Det blev kanske inte så tajt i praktiken som det var i mitt huvud. Haha!

Det viktigaste i det här fallet var inte prestationen eller resultatet. Det var att jag vågade testa på något som jag inte behärskade innan och att jag gav mig på helt nya saker. I närheten av andra människor. För att det var roligt och för att jag hade lust. Det var så frigörande och roligt! Verkligen vad jag behövde i måndags kväll! Det var helt prestationslöst och kravlöst vilket är ovant för mig när det kommer till musik. Men det var det som gjorde det roligt och att det faktiskt gick. TrumsetVad är dina trummor? Vad skulle du göra om du skulle kliva ur din trygghetszoon och testa något nytt?