Historien om den övergivna bilen

Redan förra året när jag var till min lägenhet i januari för att kolla några saker inför att jag skulle flytta tillbaka igen stod den där. En grå liten bil precis utanför min port. När jag faktiskt flyttade tillbaka igen i mars stod den fortfarande där. Alldeles fastfrusen i marken. Redan då började jag fundera över hur länge den stått där och hur den mår. Däcken var verkligen helt fastfrusna i isen och däcken såg ganska platta ut.

När jag bott här igen ett tag så började p-böterna dyka upp på bilen. Först en, sedan en till och ytterligare en. Men inget hände. Efter en vårstorm försvann lapparna.
Sen dök det upp en p-bot igen ganska snabbt följt av två till. De verkar komma tre åt gången. Efter det blev det valborg och valborg i Uppsala innebär fulla människor precis överallt. Då försvann såklart den omgången med lappar också.

Det blev lite av en morgon- och kvällsrutin för mig, att titta till bilen när jag är i köket. Den stod alltid kvar lika ensam och övergiven. Men en kväll i mitten av sommaren kom jag av mig totalt när jag höll på att gå och lägga mig. Strax efter tiotiden på kvällen så lyste lamporna på bilen och det satt ett yngre par i. De såg ut att inte riktigt komma så bra överens med tanke på kroppsspråket och gesterna. Bilen verkade inte heller vara på så bra humör. Den rullade någon decimeter framåt och bakåt när de försökte köra den men inte mer än så.
Rätta mig om jag har fel, men jag tror att däcken ska röra på sig när man vrider på ratten. Visst?
Efter minst 40 minuters försök att få iväg bilen och vad jag gissar på var en hel del googlande på mobilen så gav de upp och gick in i huset mittemot.

Övergiven bil - Amoll.net

Då tänkte jag att de säkert skulle ta dit någon bärgare eller på ett eller annat sätt försöka lösa problemet med bilen. Om inte annat betala avgiften för att få stå parkerad där på gatan för att slippa fler böter. Jag tänkte att de kanske varit på långresa under våren och nu kommit hem. Men icke! Bilen har fortsatt att vara lika övergiven och det fortsätter att dyka upp böteslappar med jämna mellanrum. Nu sist vid nyår satt det tre lappar på den igen.

Efter det har det börjat snöa. Och snöa mer. Och snöa ytterligare lite till. Så numera ser man knappt ens att det är en bil därunder. Bara en stor snöhög. Otroligt märkligt tycker jag, att någon bara låter denna bil stå där och samla böter. De borde väl till slut få en massa anmärkningar hos kronofogden för obetalda böter?

Jag funderar lite över hur länge bilen kommer att stå där, ensam och övergiven, innan den försvinner. Ganska konstigt att den fått stå där så länge utan att bli bortbärgad ändå.

Översnöad, övergiven bil - Amoll.net

När man blir oväntat golvad

Mamma fyllde år i januari och i present fick hon biljetter till en Evert Taube-föreställning som pappa och jag på vinst och förlust hittade. Taube Today som skulle gå på Uppsala Stadsteater nu under våren och igår var det äntligen dags!

Taube TodayJag måste erkänna att jag varken visste särskilt mycket om föreställningen eller hade några särskilda förväntningar innan. Evert Taubes musik är ju alltid trevlig och jag trodde att det nog skulle vara något som mamma skulle gilla. Att det var lite modernare tappning hade jag förstått, framförallt utifrån namnet, men mer än så visste jag inte. Jag hade nog faktist hellre stannat hemma på soffan igår om jag ska vara helt ärlig. Men oj vad fel jag hade. Eller kanske just för att jag inte hade några förväntningar eller förhoppningar alls egentligen.
För jag blev helt golvad! Vilken föreställning! Så himla konstig, bra, fin, annorlunda och märklig på samma gång. Teaterkonsert var dessutom ett helt nytt koncept för mig.

Taube Today En sak är säker, det var verkligen inte Evert Taubes musik som vi är vana vid att höra den. Otroligt annorlunda föreställning och de hade liksom vänt på allting kändes det som. Fritjof Andersson var Frida Andersson, Pappa kom hem blev Mamma kom hem istället, det var stencoola och duktiga tjejer som musiker och killarna hade smink och bitvis klänning. Arren av låtarna var otroligt välarbetade och intressanta med delvis ganska oväntade klanger och variationer på sina ställen.

Taube Today Jag satt helt förtrollad hela föreställningen igenom och visste knappt vad jag skulle säga i pausen och när det var slut. Vilken grej! Så himla konstigt och bra på samma gång. Gå och se den om ni har möjlighet, Taube Today!
Verkligen roligt hur de hade blandat upp gränserna mellan skådespelarna/sångarna och musikerna. Allt flöt liksom ihop, alla var en del av showen och flyttade runt på scenen. Scenen som dessutom bestod av en platta som både kunde snurra och åka upp och ner. Livsfarligt och superhäftigt på samma gång.
Nåt sånt här skulle jag vilja vara med och göra! Wow alltså!

Fortsättningen på kvällen

Peppar Peppar När föreställningen var slut promenerade vi ett par kvarter bort till Peppar Peppar där vi hade bokat bord för att fortsätta firandet. Ny restaurang för mig och faktiskt lite nya kvarter i Uppsala också. Väldigt mysigt hus!

Ryggbiff med rostade rotfrukterVi åt otroligt god mat och det var verkligen smidigt för mig som behöver krångla lite med att få mjölk- och spannmålsfritt. Inga problem överhuvudtaget och trevlig servitris så två tummar upp för det! Jag åt någon modifierad version av deras ryggbiff med rödvinssås och rostade rotfrukter. Väldigt gott!

Magisk dessertMen det som var nästan bäst var desserten! Det är inte så ofta det ens finns något för mig att kunna äta så att få inkokt persika med chokladsorbet var smått magiskt. Chokladsorbet åt jag för första gången för bara någon månad sedan och herregud vilken grej!

Eftermiddagen och kvällen som jag mest kände för att spendera hemma på soffan blev istället till en väldigt trevlig och bra kväll. Tänk så fel man kan ha ibland. Eller så var det kanske just för att jag helt saknade förväntningar som gjorde att det blev desto bättre. Att jag under middagen sen mest satt och pratade om diverse detaljer från föreställningen som hade fastnat i huvudet på mig fick mamma och pappa stå ut med. Haha!
De var också väldigt nöjda båda två så det var kul att det passade oss alla tre. Bra födelsedagspresent till både mamma och hela familjen helt enkelt.

Flyttstök

Det här är en stor del av orsaken till att det varit väldigt tyst från mig den senaste tiden. Tröttheten efter influensan i kombination med en himla massa flyttstök har gjort att det inte funnits tid, ork eller hjärnceller över för något annat.

Men nu! Nu bor jag här igen! I min egen lägenhet i Uppsala! Det känns så himla konstigt, skönt och roligt på samma gång. I natt var första natten jag sov här. Det är långt ifrån färdigt men det går ändå att bo här nu. Det är en del kartonger kvar i vardagsrummet som behöver packas upp, främst böcker och sånt, och sen en del kartonger från förrådet som jag behöver gå igenom. Och lite grejer kvar hos mina föräldrar som ska hit också.

Jämfört med hur det såg ut i lördags har det ändå blivit bra mycket bättre nu. Det går att se både golvet, balkongdörren och soffan i vardagsrummet nu. Haha!

Så himla konstig känsla att packa ihop och tömma min lägenhet i Örebro. Det känns på ett sätt väldigt skönt att komma därifrån. Det är nog på tiden nu och jag behöver få en nystart i Uppsala igen. Men det känns såklart tråkigt och ledsamt också för jag har ändå många bra minnen därifrån. Även om det är en hel del dåligt också som jag är ganska glad över att kunna få dra ett streck och gå vidare från.

Hemma på min gata i Uppsala

I onsdags var det äntligen dags för något jag väntat länge på. Som jag skrev om i januari är det nu under våren dags för mig att flytta tillbaka till Uppsala igen på riktigt. Tillbaka till min alldeles egna lägenhet som jag har hyrt ut under mina år på vift. Tillbaka till Uppsala och skapa mig ett liv här efter nästan 7 år borta. Nu i onsdags var det som sagt dags. Jag fick tillbaka nycklarna och lägenheten är nu min på riktigt igen! Ja, min har den ju alltid varit såklart men nu är den min att bo.

Planen inför helgen var att börja fixa och packa upp en hel del köksgrejer och sånt men influensan satte stopp för det. Jag har dessutom lyckats dela med mig av eländet till både mamma och pappa så vi ligger jättesjuka hela familjen. Så mycket för den helgens lägenhetsfixande. Men! Bara vetskapen om att lägenheten finns där borta, 10 minuters promenad bort och väntar på mig känns så himla skönt och bra! Snart, snart, snart bor jag där igen!

Rundtur i nästan tom lägenhet

Jag tänkte att vi kunde kika lite på hur det ser ut där just nu. Jag hyrde ut den möblerad så det finns möbler men ingenting annat. Alltså väldigt tomt och innehållslöst för tillfället men oj så mycket utrymme för att få det fint och som jag vill ha det!

Vardagsrummet

Här har vi vardagsrummet! Skrivbord, bokhylla, tv med plats för mina gitarrer hängandes på väggen bakom och fönster + balkongdörr. På något sätt vill jag få till en bra arbetshörna i anslutning till skrivbordet för att kunna hålla på både med skrivbordsjobb och musikgrejer. Det hänger ju liksom ihop ganska mycket för mig. Hur återstår att se. 2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Soffan (med mammas jacka tjusigt slängd över schäslongen), soffbord och min gamla, gamla fåtölj som en gång i tiden var svart. Soffan behöver verkligen bytas ut, den går sönder mer och mer för varje år som går. Men jag älskar verkligen den sortens soffa. Stor och mysig att krypa upp i, så något liknande ska den ersättas med så snart som möjligt. Tanken är en bäddsoffa så jag lätt kan ha vänner på besök. Numera har jag alla mina vänner utspridda över landet känns det som så de måste kunna hälsa på. Fåtöljen får nog flytta ner i förrådet igen för att lämna plats för det gamla elpianot som står hos mina föräldrar. Hoppas verkligen att det får plats!
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Köket

Här är mitt stora, fina kök! Efter två år på internat med delat kök, 1,5 år i korridorsrum, ett halvår i Brasilien med delat allting och sedan drygt 2,5 år med ett pyttepyttekök ska det bli SÅ skönt att få tillbaka mitt stora, riktiga kök igen. Spana in alla skåp och bänkytor! Och det där mellan spisen och diskhon, det är min diskmaskin! Inga mer diskberg i diskhon! Inte behöva välja om jag ska koka ägg eller diska.
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Ett kylskåp i normal höjd och inte i golvhöjd som jag har haft de senaste åren. Så jag slipper sitta på golvet för att hitta det jag vill i kylen och sedan försöka ta mig upp igen när jag har en sämre dag med ont i magen/kroppen. Bara att öppna och titta in utan att ens behöva böja mig ner. Småsaker för andra kanske men en enorm skillnad för mig!

Och en rejäl matplats. Ja, den går dessutom att variera i storlek. Nu är matbordet utfällt så det är stort men det går att få hälften så stort genom att vika ihop det också. Funderar lite på om jag ska byta ut bordet mot det matbord jag har i Örebro nu. Det går också att anpassa storleken på men på ett lite smidigare sätt. Det kanske blir Örebro-köksstolarna också. De här är de gamla vi haft så länge jag kan minnas som jag snodde med mig när jag flyttade hemifrån för många år sedan. Lite nostalgi och de får kanske vara kvar just av den anledningen. 2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Sovrum och hall

Sovrummet är inte så stort men det får ändå plats en 140 cm stor säng som jag verkligen längtar tillbaka till efter många år i en smal 90-säng! Den ska få sig en ny bäddmadrass bara innan den är fit for fight igen. Ja, eller fit for sleep kanske passar bättre. Det finns ordentliga garderober mot väggen som man knappt ser också. Och den där konstiga, bruna hyllan som skymtar bakom byrån till höger ska bytas ut mot en av hyllorna jag har i Örebro nu som kommer passa så mycket bättre in där.
Ett riktigt sovrum igen med en stor säng! Lyxen i det alltså…!
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Det är här man kommer in till mig. Hallen med plats för många jackor och skor. När jag fortfarande bodde här så gillade jag att ha en massa andra jackor och skor på besök. Något jag ser fram emot igen. Fylla hallen med skor, och resten av lägenheten med en massa fina vänner och släktingar som jag inte träffat tillräckligt under de sista åren.
2018-03-03 - Min lägenhet, mitt hem

Badrummet missade jag att fota men ärligt talat är det så litet att det knappt skulle fastna på bild. Haha! Däremot finns det en tvättmaskin med inbyggd torktumlare där inne! Det ska bli så himla skönt och lyxigt att komma tillbaka till. Att inte vara tvungen att springa upp och ner för trappor en miljon gånger till en tvättstuga för att sen ändå inte hinna få all tvätt torr. Nu kan jag tvätta någon maskin då och då istället och sånt som går att torktumla kan dessutom bli torrt på direkten.

 

Märks det att jag är pepp på att få flytta hem igen? För det är så det känns nu. Jag får komma hem igen. Hem till min lägenhet och hem till Uppsala. Efter nästan sju år borta är det hög tid. Det känns i varenda millimeter av mig. Framförallt nu när jag varit här ganska länge men bott hos föräldrarna för att jag fick jobb här.

Förändringar under 2018

2018 kommer bli ett år med en hel del förändringar för mig. Både privat och när det gäller jobb, och en del som hamnar lite mittemellan också såklart. Men så blir det ju lätt när man är musiker och har sitt intresse som jobb. Så, vad är på gång?

Jobb

I höstas fick jag ett vikariat på Uppsala Kulturskola på 35% fram till jul, två dagar i veckan. Egentligen hade jag sökt ett vikariat till vårterminen, mest som en chansning och för att jag tänkte att det var bra att börja få in en fot i Uppsala inför framtiden. När det bara var några veckor kvar till jul ringde chefen och frågade om jag ville fortsätta hela vårterminen också. Ja, det tackar man ju inte nej till. När det bara var några dagar kvar före jul ringde chefen igen och frågade om jag skulle vara intresserad av att jobba även torsdagar.

Så helt plötsligt har jag 50% jobb hela vårterminen. I Uppsala! Det var inte riktigt vad jag hade trott och förväntat mig inför vårterminen men det känns så himla bra och roligt! Så nu är jag fiolfröken på halvtid fram till sommaren.

Företaget

Mitt mål är att komma igång mer som egen företagare och faktiskt lära mig ordentligt hur man driver företag. Hittills har jag fått massor av hjälp av föräldrarna, det är pappas företag jag fått ta över och gjort om för att det ska passa mig och min verksamhet bättre. Men det är så mycket nytt man måste lära sig från ingenstans. Förhoppningen och planen är att kunna jobba mer som frilansmusiker och kunna ha en del privatelever också. Kanske även en del fotojobb, skriva och kanske få in bloggen som en del också. Ja, helt enkelt göra sånt som jag vill och tycker är roligt. Sånt som jag mår bra av!

På lång sikt vill jag så himla gärna ha en egen studio, även om det är en bit framåt i tiden. Att ha någonstans där jag kan ha både musikgrejer, övnings- och undervisningsrum, kontor och fotostudio. En alltiallostudio helt enkelt.

Flytta

Jag har börjat känna det sista året att det nog snart börjar bli dags att röra mig tillbaka till Uppsala igen efter ganska många år borta. Fram till i höstas har jag inte längtat tillbaka så mycket och jag har inte saknat min lägenhet som jag hyrt ut under sex års tid nu. Men i höstas, ungefär när jag började må bättre och ändå vara kvar i Uppsala för att jobba, då sa det PANG och jag började längta tillbaka hit så mycket! Längta tillbaka till min egen lägenhet och få ha mitt eget liv i Uppsala igen. Nu när jag är i Uppsala bor jag hos mina föräldrar, vilket såklart är jättebra att jag kan göra. Annars hade jag inte kunnat ta jobbet på Kulturskolan. Men är man van att bo själv blir det en omställning att bo hemma hos föräldrarna igen.

Nu föll det sig så väl att jag kunde få tillbaka min lägenhet redan i mars istället för i juli som annars var planen. Det passar verkligen perfekt för mig, så i mars går flyttlasset på riktigt tillbaka till Uppsala! Det känns så overkligt och spännande och läskigt på samma gång! Det är lite saker som behöver fixas med lägenheten inna jag flyttar in. Så det är planen för början av mars. Att fixa golven och kanske lite annat som behöver ordnas med innan alla mina prylar kommer dit igen.

Fönstret i min lägenhet

Privat

Jag har bestämt mig för att 2018 ska bli mitt år! Jag ska vara snäll mot mig själv och bygga upp kroppen igen en gång för alla. Försöka hitta ett sätt att kunna leva ett hållbart och bra liv med mina sjukdomar. Lyssna mer på kroppen och jobba med mig själv och inte mot. Ett stort steg i det hoppas jag kan vara det smärtrehabprogram som jag ska börja på måndag på sjukhuset. Det har jag väntat länge på så jag är så himla pepp! Även om jag tror att det kommer att bli kämpigt på många sätt. Att bryta gamla vanor och bygga nya går inte över en natt. Framförallt inte när man har en kropp som lever lite sitt eget liv. Drömmen är att komma igång och träna på något sätt för att få en starkare och friskare kropp. För att orka göra det jag vill om dagarna och inte bara vara trött och ha ont överallt.

En stor förändring är också att jag i höstas fick byta tillbaka till det kortison jag hade för ett par år sedan för min binjurebarksvikt. Då blev det så himla tydligt att jag inte mått bra på den medicin jag haft de senaste åren. Det kan nog vara en stor förklaring till att jag bara mått sämre och sämre. För mig är det mer eller mindre livet i tablettform, för utan kortisol i kroppen så överlever man inte lång tid.

Ny stad, nya möjligheter

Att flytta tillbaka till Uppsala tror jag också blir väldigt bra för mig. Jag behöver en förändring och få börja om lite igen. Även om jag kommer tillbaka till livet i Uppsala så kommer jag tillbaka som en helt annan människa och har så mycket nya erfarenheter och tankar om livet. Många bra och vissa mindre bra saker såklart. Men det känns som att jag behöver få lämna Örebro för att kunna baka ihop allt till något bra inför framtiden. Hitta min egen väg helt och hållet och göra det jag vill och brinner för.

Jag vill tillbaka till Uppsala igen också för att hitta tillbaka till vänner som jag under åren har träffat alldeles för lite. Vänner som jag saknar att umgås med mer än ett par gånger om året. Kunna åka och träffa vänner när jag känner för det och framförallt att vänner ska kunna komma hem till mig.

Uppsala

Musik

När det kommer till musiken så börjar allt långsamt släppa igen känns det som. Det har varit så lång tid nu som jag bara känt mig opepp på musik och inte haft motivation eller ork till att spela. Men nu börjar det kännas roligt och motiverande igen! Jag har så mycket tankar, idéer och saker jag vill lära mig. Det gäller bara att jag inte blir för ivrig (som jag har en förmåga att bli) och ta mig vatten över huvudet. Så nu försöker jag för stunden fokusera på det absolut viktigaste även om det kanske inte är exakt det jag vill lägga tiden på. Men det fina med musik och övning är ju att den ena övningen ger något till den andra. Så all övning är bra övning!

Jag och Carol har en del projekt på gång inför våren som vi hoppas på. Bland annat Loud Grrrl och några andra idéer där vi vill kunna uppmuntra och ge folk möjlighet att spela tillsammans. Det finns alldeles för få möjligheter till det, framförallt om man är lite äldre eller inte har spelat så länge. Så synd för musik går ju ut på att spela tillsammans!

Inte att glömma är såklart spexet i Örebro där jag är en av bandcheferna! Mindre praktiskt att ha jobb i Uppsala men med lite pusslande hoppas jag få ihop livet över föreställningsperioden. Nu går vi in i det som är den mest intensiva perioden så det kommer bli en del åkande fram och tillbaka. Det kommer bli en häftig föreställning som utspelar sig i Louisiana där Edward Cope och Othniel Marsh konkurrerar om att bli nästa stora paleontolog genom att hitta flest dinosaurieskelett. Örebrospexet

Egen övning

När det kommer till spelandet vill jag främst lära mig mer inom rock, pop och improvisation. Det är det nya jag snöat in på. Elfiol, loop-pedal, spela i band och få göra sånt som man ”inte får göra” när man spelar fiol. Jag har insett också hur fruktansvärt mycket man utvecklas av att jobba som lärare. Det kan också vara att jag i och med kortisonbytet har fått tillbaka en hel hög med hjärnceller igen, men övningen ger så mycket mer nu. Det jag ändå behöver öva på inför undervisningen gör jag ofta på elfiolen för att öva upp det tekniska på den. Framförallt har jag släppt mycket av alla krav jag har på mig själv. Det är okej att testa och se hur det låter. Våga prova nya saker och hitta på nya sätt. Spela elgitarr fast på fiol. För att det är roligt!

Sen då?

Vad sommaren och hösten kommer att bjuda på är än så länge ganska öppet. Det känns på ett sätt väldigt skönt. Det finns inget som hindrar mig från att göra vad jag vill och ta tag i egna projekt. Nya utmaningar. Nya idéer och drömmar.
2018 ska helt enkelt bli mitt år!

Loud Grrrl Uppsala – kickoff

Imorgon är det dags att dra igång ett alldeles nytt projekt: Loud Grrrl Uppsala.
Jag och Carol är med och ordnar det hela tillsammans med fyra andra häftiga tjejer. Det är ABF som driver och ska starta upp det här och det känns så himla kul att få vara med.

Det vänder sig till tjejer/icke-män mellan 13-25 år och det kommer att finnas möjlighet att testa på musik, screen print, foto, och rap. Ofta blir det att killarna i en grupp som tar plats och tjejer får inte riktigt får det utrymme de behöver och förtjänar. Det är precis det vi vill ändra på. Det här ska vara en mötesplats för tjejer och de ska få möjligheten att ta plats. Framförallt uppmuntras och peppas att ta plats och våga testa nya saker. Lära sig spela gitarr kanske. Eller fota. Eller varför inte hip hop?

Loud Grrrl Uppsala

Loud Grrrl – prova på musik!

Jag och Carol kommer främst att hålla i musikdelen och det ska bli himla spännande! Vi kommer att ha både trummor, bas, gitarrer och keyboard att kunna prova. Kanske till och med några fioler om vi har tur. Min elfiol ska självklart få följa med för att visa att man kan spela annat än bara klassisk musik på vanlig fiol.

Håll tummarna för att det kommer en hel hög med tuffa, taggade tjejer på kickoffen!

Loud Grrrl - Uppsala

Tre väldigt olika dagar

Den ena dagen är verkligen inte den andra lik i mitt liv just nu.
I torsdags hade Carol och jag ett möte som gav oss båda en så himla bra magkänsla. Hoppas verkligen att det blir något vettigt och bra av det hela. Det vore verkligen så kul och något som skulle vara bra för både henne och mig just nu tror jag. Vi firade det hela med att fika på MoeJoe’s efteråt och jag lyxade till det med en julkaffe med pepparmint och choklad och en (jättedyr!) glutenfri macka. Hur ofta har de både mjölk- och glutenfritt bröd liksom?! Det var den första skvätten kaffe jag druckit på nästan ett halvår nu. Helt galet, och det var så himla gott!

Eftermiddagen ägnade jag åt att fixa med en massa datorjobb och ett skypemöte. Sånt där pyssel som måste bli gjort också. Fixa med arr av låtar, svara på meddelanden, ordna med hemsidan och allt möjligt nödvändigt. En produktiv och väldigt pepp dag trots spöregnet precis när jag var ute på förmiddagen. (Vad hände med snö i december?!) 
Fredagen var en trött dag. Både vädret, kroppen och själen var trött, ibland har man sådanna dagar helt enkelt. Men det blev ändå ytterligare ett intressant möte på förmiddagen. Det är mycket möten nu de här veckorna. Spännande saker på gång! Kul när det händer grejer och det är alltid intressant att knyta nya kontakter. Tröttheten vann över produktiviteten så det blev en kopp te på ett kafé med Carol efter mötet istället för att vara duktig och åka hem och göra nyttiga saker. Men vad vore livet utan vänner? Så det blev väl spenderad tid ändå!

När jag kom hem var det dags för lunch och förbereda inför jobbet på eftermiddagen. För jag skulle vikariera för en kollega på Kulturskolan som skulle vara ledig. Det var med lite skräckblandad förtjusning, för ett par av hennes elever är duktiga och spelar rätt avancerade saker. Utmanande att hoppa in med kort varsel och utan att ens ha fått noter innan på styckena de spelar. Men alla elever jag träffade var himla gulliga och lätta att jobba med, både de yngre och de lite äldre, så det blev en väldigt trevlig eftermiddag. Det var dessutom otroligt roligt och stimulerande att få undervisa på lite mer avancerad nivå, även om jag kände att jag hade kunnat göra ett bättre jobb om jag hade haft chansen att få spela igenom styckena i förväg.

Vilken lyx det är att få ha samma elev i en hel timme! Vad mycket man hinner med utan att behöva stressa! Fiolfrökenlyx på hög nivå! 20 minuter går oftast alldeles för fort även om det är nybörjare.
Nu är jag pang bom helt plötsligt i Örebro igen en sväng över helgen. Så spontant som jag fick det att låta är det visserligen inte, det har varit bestämt sedan länge. Det är pysselhelg med spexet och jag ska passa på att träffa lite annat folk också när jag är här. Hittills har jag, förutom resan hit, hunnit med spexlunch, möte med min bandchefspartner, vara en stund på manusuppläsning och sedan hälsa på nere i katakomberna bland förråd och kostymförråd tillsammans med scenografcheferna innan jag fick skjuts hem för en stunds vila.

Ikväll är det den årliga julfesten med spexet så det är strax dags att hoppa i finkläderna och snoffsa till mig litegrann inför det. Men det var väldigt skönt att hinna hem och vila en stund mellan. Kunna fika i lugn och ro och få vila både kropp och huvud lite. Jag är så förkyld idag igen så orken är inte riktigt på topp. Men det ska bli kul med lite sittning och fest ikväll även om jag räknar med att röra mig hemåt innan det blir alltför sent. Det är trots allt en ganska fullspäckad dag imorgon också. 

En Jul för Alla – Duo Dur & Moll


Jag och Christoffer har ett projekt och vision tillsammans för vår duo Dur & Moll: att nå ut till människor med musik. Människor som inte får höra musik så ofta och framförallt inte livemusik. Äldreboenden, förskolor, sjukhus, gruppboenden av olika slag, boenden för asylsökande och ensamkommande barn, kyrkor och mötesplatser. Ja, alla tänkbara platser där det kanske inte alltid är så roligt att behöva vistas på eller ställen som inte har så mycket musik.

Med vårt julprojekt ”En Jul för Alla” vill vi sprida julmusik till alla som kanske inte har det så lätt alltid.
Musik för de som vill höra.
Musik för de som behöver.
Sånt som vi vill spela och som vi tror att ni vill höra såhär i jultider.

Vi har fortfarande några dagar lediga så vet ni någonstans i Uppsala med omnejd där det skulle muntra upp med lite julmusik mellan den 15-17 december så skicka ett mail!
Dela gärna för att ge folk möjlighet att få lite glädje och musik före jul.

Livet som fiolfröken

Det är mer till att vara lärare än bara de minuter man faktiskt träffar varje elev. Idag har jag ägnat en del tid åt att förbereda inför morgondagens lektioner. Lite extra pyssel när det är första gången jag träffar några av eleverna, så svårt att veta vilken nivå de är på och vad man ska förbereda.

En mamma lovade jag tvåstämmiga folklåtar när jag pratade med henne på telefon för att hon och dottern ska kunna spela ihop. Men efter att ha spelat igenom låtarna jag plockat fram fick jag kalla fötter och kände att det nog var lite i svåraste laget. Så det blev till att leta rätt på någon annan låt och helt enkelt skriva en lättare stämma till lite snabbt nu på kvällskvisten. Vad gör man inte för att försöka få nöjda elever?

Annars är min plan att plåga så många elever jag kan med julmusik nu när det börjar närma sig jul. 🙂

Jag har fått ett vikariat på Uppsala Kulturskola ett par dagar i veckan nu fram till jul. Väldigt kul att få in en fot i Uppsala och få jobba lite med barn och undervisning igen. Men på ett sätt lite knepigt också att hoppa in efter en annan lärare, framförallt när jag vet att de kommer få ny lärare igen till vårterminen. Mitt mål är som alltid att de ska tycka att det är roligt att spela, det är det viktigaste.