Nystart


20131009-192333.jpg
20131009-192404.jpg
Igår var det dags för första konserten i Örebro. Himla spännande och lite läskigt på samma gång. Det var en blandad kammarmusikkonsert med elever från kammarmusikprogrammet och det blev en väldigt trevlig och bra konsert måste jag säga. 🙂 Vi spelade Liten stråktrio av Ingvar Lidholm, ett ganska modernt och nyskrivet stycke. Salen på konserthuset där konserten var var ganska svårspelad men jag måste ändå säga att jag är ganska nöjd med tanke på omständigheterna just nu. 🙂 Jag fick dessutom min första tack-för-konserten-blomma. Väldigt trevligt! 🙂

Förutsättningarna inför konserten har inte varit de bästa för min del. Till en början väldigt trasslande kropp med mycket värk de senaste månaderna, därav bristen bloggning, jag har helt enkelt inte haft ork över. Att jag dessutom blev förkyld i förra veckan gjorde inte saken bättre så det slutade med att jag fick en kortisondipp i lördags och låg totaldäckad. Jag håller ihop mig på ren vilja i veckorna och kraschar lite sen på helgen. Efter mer kortison så var jag i alla fall ”bara” sjuk i måndags. Men efter en dag med rep, feber och hosta och en natt utan sömn och ett väldigt långt och påfrestande telefonsamtal som vände upp och ner på det mesta var jag inte riktigt på topp inför konserten igår. Men jag genomförde det trots att varken kropp eller själ var på min sida överhuvudtaget och det är jag faktiskt himla stolt över.

Just nu vet jag varken ut eller in men det verkar som att kontentan av det hela i alla fall är att vi inte längre är ett vi. Det kom ganska mycket från ingenstans, i alla fall för min del, och jag vet inte om det är bra eller dåligt eller både och. Jag vet inte heller om det är tillfälligt eller permanent. Men jag vet i alla fall att jag tänker göra det bästa av situationen. Jag ska ta vara på tiden och komma på benen igen på alla sätt. Hitta mig själv igen, framförallt är jag så fruktansvärt trött på att alltid vara trött och sjuk. Nu får det vara nog med det. Jag ska göra det jag är sämst på nu i några dagar; vila ordentligt och bli av med förkylningen, och sedan komma igen med nya tag och hitta tillbaka till mig själv igen. Få ork över till mer än bara en del av allt jag måste göra om dagarna, vara ute och ha kul igen och lära känna folk i min nya hemstad. Jag vill och ska leva igen, oavsett om jag är ett jag eller en del i ett vi.

Förhoppningsvis blir det en nystart, både för mig och för bloggen, och att jag får mer ork, tid och lust till att fota igen också.
Börja leva igen helt enkelt.
20131009-192417.jpg
Jag trotsade förkylningen och febern lite idag och tog en väldigt lugn promenad i det halvtrista höstvädret. Trots allt tror jag att frisk luft och att få röra litegrann på sig är bra medicin, både för kropp och själ.

Men nu börjar klockan bli mycket så jag ska strax krypa i säng och sova. Det är nog det som är allra bäst för mig just nu. 🙂

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *